Ungas nyhetskonsumtion i sociala medier
Medielandskapet står inför stora utmaningar i och med det digitala skifte som pågår sedan ett par decennier och genom att den tidigare förhållandevis trogna publiken nu väljer att ta del av nyheter på många plattformar och från ett ökande antal källor.
Flera internationella studier har fokuserat på delning av nyhetsartiklar och -inslag. Det har emellertid gjorts ganska få studier som fokuserar på användarna själva, hur nyheter kommer i deras digitala flöden, varifrån de kommer och vilken betydelse de tillmäts. Forskningsprogrammet Dagspresskollegiet har därför initierat en intervjustudie där unga människor har samtalat kring sin nyhetsanvändning i sociala medier.
I rapporten Både slumpmässig och planerad. Ungas nyhetskonsumtion i sociala medier redovisar fil. mag. Maria Jervelycke Belfrage den studie där hon har undersökt i vilken mån unga gymnasieelever använder sociala medier för nyhetskonsumtion. De allra flesta av respondenterna i studien svarade att de får nyheter via sociala medier. Av de 44 intervjuade svarade 36 ja utan att tveka, flera med tillägget att de aktivt har valt att följa nyhetssidor via de sociala medierna, andra för att vänner delar mycket, och någon säger till och med att hen får samtliga sina nyheter på Facebook. Facebook är det sociala mediet som nämns oftast, men även Instagram, Snapchat, Youtube och Twitter nämns i intervjuerna.
I stort sett alla uppgav att de är intresserade av nyheter och av att följa med i samhällsfrågor, såväl i Sverige som utomlands, även om huvudanledningen till att de använder sociala medier inte i första hand är för att få nyheter. Ungefär en tredjedel av respondenterna har andra rötter än svenska och flera av dem följer nyheter från ursprungslandet. Det framgår också i samtalen att de gör en klar skillnad mellan sport-, nöjes- och kändisnyheter och nyheter som handlar om samhällsfrågor och politik.
Över hälften, 26 av 44, uppger att de får nyheter på ett slumpmässigt sätt i sina flöden, dels beroende på att vänner delar nyheter och dels beroende på att nyhetsorganisationer har egen närvaro i de sociala medierna. Alla tycks räkna med att när något stort eller viktigt händer i Sverige eller världen så kommer det att dyka upp det sociala medie-flödet. Men över hälften uppgav ändå att de har olika typer av appar och pushnotiser i sina mobiler. Frågan är om det då egentligen handlar om slumpmässig konsumtion eller om den trots allt i viss mån är planerad, detta diskuteras utförligt i den avslutande diskussionsdelen.
Det finns personer som upplevs vara extra aktiva när det gäller att dela nyheter i de flestas flöden, vilka svarar mot det forskningsteorin benämner opinionsledare. Det tycks vara så att dessa blir respekterade utifrån sin kunskap inom specifika ämnesområden och att de genom att dela med sig erbjuder fördjupad kunskap. Detta är något som generellt uppskattas och värdesätts. Dessa personer uppges dessutom ha funktionen att uppmärksamma nyheter/information som respondenterna annars skulle gått miste om. I diskussionsdelen görs några fördjupande reflektioner kring opinionsledarnas roll i förmedlingsprocessen av nyheter i sociala medier.
Kontakt: Maria Jervelycke Belfrage, tel 031-786 4978, mobil 0733-82 44 31, mejl maria.jervelycke@jmg.gu.se, Twitter: @jervelycke
