Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Det politiska anvarsutkrävandets medialisering

Det politiska anvarsutkrävandets medialisering. Mediernas gestaltning av miljö- och industrikriser under fyra decennier.

Ansvarsutkrävande är en central princip i ett demokratiskt samhälle. Enligt denna förväntas ansvariga för politik och offentlig verksamhet kunna rättfärdiga sina beslut och handlingar. Den ger medborgarna legitim rätt att kontrollera och ställa politiskt ansvariga till svars, avkräva förklaringar och avsätta dem som inte sköter sina uppdrag. En central fråga för demokratiforskningen är hur ansvarsutkrävandet fungerar i praktiken, genom vilka institutionella arrangemang och verksamheter.

I projekt - Det politiska anvarsutkrävandets medialisering. Mediernas gestaltning av miljö- och industrikriser under fyra decennier - undersöks mediernas roll i det politiska ansvarsutkrävandet. Avsikten är att studera förändringen av hur politiskt ansvar och ansvarsrelationer hanterats i medierna från slutet av 1960-talet och framåt med teoretisk utgångspunkt i medialiseringsteorin. Den centrala hypotesen är att det politiska ansvarsutkrävandet medialiserats, vilket gett medier och journalistik allt större makt och inflytande över hur politiskt ansvar utkrävs i demokratin.

Projektets fokus på miljö- och industrikriser motiveras delvis av att det finns skäl att anta att flera av dessa förhållanden som förändrat villkoren för ansvarsutkrävande kommer till tydligt uttryck här. Eftersom det i stor utsträckning är genom medierna som ansvarsrelationer och ansvarigas agerande blir offentligt och möjligt för medborgarna att ta ställning till har den offentliga debatten och journalistiken fått en allt större betydelse när politiskt ansvar förhandlas och utkrävs.

De empiriska undersökningarna består av jämförande fallstudier av hur ansvar- och ansvarsrelationer gestaltats och hanterats i svensk aktualitetsjournalistik, med särskilt fokus på nyhetsjournalistik, under fyra decennier. Fallstudierna utgörs av kriser relaterade till två olika samhällsområden av global eller transnationell karaktär: miljö (miljökriser) och ekonomi (industrikriser). Kriserna utgör utgångspunkter för komparationer både mellan olika områden och över tid. För att besvara forskningsfrågorna genomförs såväl kvantitativa textanalyser av material i sin helhet som fördjupade analyser (kvantitativ och kvalitativ textanalys) av mer avgränsat material inom de tio kriserna och tidsperioderna.

Projektledare: Bengt Johansson, JMG Göteborgs universitet

Medverkande forskare: Monica Djerf-Pierre och Mats Ekström, JMG Göteborgs universitet

Finansiär: Vetenskapsrådet

Sidansvarig: Monika Djerf-Pierre|Sidan uppdaterades: 2013-08-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?