Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Högerpopulism i nyhetsmedier:

En jämförande studie av journalistiska praktiker och nyhetsdiskurser

Högerpopulistiska partier har blivit allt mer framträdande i Europeisk politik och samhällsdebatt. I ett flertal länder har partier nått stora framgångar i såväl nationella val som i valet till EU parlamentet 2014. Även om dessa har olika bakgrund och politisk profil delar de också utmärkande drag. Det gäller sättet att tilltala folket och åberopa det folkliga, önskan om enkla radikala lösningar på samhällsproblem; kritiken mot det politiska etablissemanget; samt en nationalistisk ideologi som tar sig uttryck i att invandring framställs som ett allvarligt hot mot den egna nationen.

Forskare har på goda grunder argumenterat för att de högerpopulistiska partiernas framgångar och popularitet inte skulle varit möjliga utan ett väsentligt inflytande i medierna och det som beskrivits som en medieanpassad retorik. Det har även hävdats att medierna skapat en miljö som varit särskilt gynnsam för en populistisk politik. Men hur har journalistiken hanterat högerpopulismen i nyhetsbevakningen? Vad utmärker reportagen, intervjuerna och de debatter som organiserats i medierna? Forskningen på detta område är begränsad. Medierna tillskrivs en central betydelse men oftast utan att journalistiken studerats i detalj. Framför allt saknas jämförande studier. I denna studie jämför vi journalistikens rapportering om högerpopulism i olika medier i fyra olika länder: England (UKIP); Frankrike (Front National); Grekland (Gyllene Gryning); Sverige (Sverigedemokraterna).

Studien sätter fokus på tre utmaningar för journalistiken.

  1. Den första gäller risken för att journalistiken följer en logik som är särskilt gynnsam för den politiska populismen. Forskare har beskrivit detta som mediepopulism. Det kan handla om en journalistik som delar populismens fokus på kriser, kontroverser och tillkortakommanden hos de styrande. Det kan också handla om att medierna tenderar att premiera spektakulära uttalanden, avvikelser från det förväntade och tydliga kontroverser och att detta är precis vad populistiska partier levererar. I denna studie undersöker vi relevansen i dessa antaganden och hur de högerpopulistiska partiernas retorik hanteras i nyhetsrapporteringen.
     
  2. En andra utmaning gäller hur journalistiken skall förhålla sig till högerpopulismens legitimitet. Normer om opartiskhet är vägledande för mycket journalistik. Politisk nyhetsrapportering förväntas inte ta ställning för eller emot partier eller åsikter. Men hur tillämpas dessa normer gentemot åsikter som enligt vissa är extrema och rasistiska? Opartisk rapportering innebär också att åsikter tillskrivs legitimitet. I detta projekt undersöker vi detta utifrån en teori om skillnader i journalistikens normer beroende på om politiken definieras som legitima kontroverser eller avvikelser (utvecklad av Daniel Hallin). De högerpopulistiska partierna pendlar också själva mellan positioner som politisk mainstream och extrema ytterligheter i den politiska kulturen.
     
  3. Den tredje utmaning för journalistiken gäller rapporteringen kring frågor om invandring, som de högerpopulistiska partierna gjort till sina profilfrågor och som av flera skäl hamnat på den politiska dagordningen under senare år. Hur förmår journalistiken rapportera om invandring utan att huvudsakligen reproducera diskurser som i grunden sammanfaller med eller gynnar högerpopulismens retorik och politiska agenda?
    Detta projekt är utformat i syfte att kunna identifiera generella mönster inom journalistiken såväl som kontextuella variationer.
     

Vi har valt ut fyra länder där förhållandena skiljer sig åt avseende: politisk kultur och de populistiska partiernas profil; den professionella journalistikens ställning och rollen för public service respektive kommersiella nyhetsmedier. Vi studerar journalistik i Tv, press och webb; Nyheter och aktualitetsprogram; korta nyheter och längre reportage; intervjuer och debatter. Två datamängder samlas in den ena från EU valrörelsen 2014, den andra från aktuella nyhetshändelser under 2016/2017.

I studien tillämpas diskursanalytiska ansatser. Journalistikens praktiker förstås som betydelseskapande social praktiker. Konkret analyseras olika genrer och subgenrer. Diskurser identifieras genom en kombination av språkliga analyser på mikronivå och makronivå. Analyserna sätter fokus på hur politiska framträdanden iscensätt; vilka inramningar och tolkningar som styr rapporteringen och debatterna; vilket förhållningssätt journalistiken intar till den politik som rapporteras; hur ämnen som invandring konstrueras diskursivt.

Projektledare: Mats Ekström
Medverkande: Marianna Patrona, Joanna Thornborrow
Finansiär: Vetenskapsrådet

Sidansvarig: Monika Djerf-Pierre|Sidan uppdaterades: 2016-12-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?