Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kommunikation om antibiotikaresistens

JMG deltar i flera projekt och forskningsprogram som handlar om kommunikation och antibiotikaresistens. Centrala forskningsfrågor är hur antibiotikaresistens kommuniceras i nyhetsmedier och sociala medier, hur allmänheten tar del av och kommunicerar själva om antibiotikaresistens samt vilka effekter medieanvändningen har på allmänhetens uppfattningar om antibiotikaresistens som samhällsfråga.

Kontaktperson:
Professor Monika Djerf-Pierre
Forskare:
Professor Bengt Johansson
Docent Adam Shehata

CARe – Centrum för antibiotika­resistens­forskning vid Göteborgs universitet

JMG deltar i CARe – Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet. Monika Djerf-Pierre är “principal investigator” (PI) och medlem i ledningsgruppen för CARe, och Adam Shehata är forskare inom centret.

CARe – Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs Universitet – har som vision att genom forskning bidra till att begränsa dödlighet, sjuklighet och socioekonomiska kostnader relaterade till antibiotikaresistens ur ett globalt perspektiv. CARe utgörs av forskare från sex olika fakulteter vid Göteborgs universitet, som tillsammans med sjukvården och ett nätverk av intressenter ämnar ta fram ny kunskap för att bemöta den globala utmaningen med antibiotikaresistens. CARe inrättades i april 2016 som en del av University of Gothenburg Centres for Global Societal Challenges (UGOT Challenges). Göteborgs Universitet direktfinansierar CARe genom UGOT Challenges med ca 50 MSEK över åren 2016-2022.

De långsiktiga effekterna av selektiv medieanvändning: Hur medborgarnas världsbilder formas i det nya medielandskapet

Projektgrupp: Docent Adam Shehata (projektledare, JMG/CARe), professor Monika Djerf-Pierre (JMG/CARe), professor Bengt Johansson (JMG).

Finansieras av Vetenskapsrådet, 2017-2021.

Projektet undersöker hur människors medieanvändning påverkar deras uppfattningar om världen på längre sikt. Medieutbudet har förändrats dramatiskt under de senaste decennierna. Framväxten av sociala medier och alternativa nyhetsmedier på nätet har gett individen allt större möjligheter att välja mellan olika nyhetskällor. Det ökade medieutbudet innebär att det också blivit möjligt att enbart exponera sig för medier vilka erbjuder åsikter och verklighetsbilder som stämmer överens med den egna verklighetsuppfattningen - ett fenomen som brukar betecknas ”filterbubblor” eller ”ekokammare”. Olika grupper i samhället har olika repertoarer av mediebruk, vilket innebär att man regelmässigt vänder sig till vissa typer av medier för att få information om samhällsfrågor. Många får information om samhälle och politik främst genom sociala medier. Andra vänder sig främst till alternativa nyhetsmedier på nätet. Vidare förlitar sig somliga helt på traditionella nyhetsmedier, en del är ”nyhetssökare” och tar del av alla typer av nyhetskällor medan andra är ”nyhetsundvikare” och väljer aktivt bort nyheter om samhälle och politik. Samtidigt finns egentligen ingen forskning om hur människors uppfattningar om världen påverkas av deras medieanvändning på längre sikt. Hur påverkar medierepertoaren våra verklighetsuppfattningar? Finns det filterbubblor i Sverige? Hur vanliga och beständiga är dessa?

Projektet undersöker om individer med olika medierepertoarer över tid utvecklar olika verklighetsuppfattningar. För att studera detta används en kombination av innehållsanalyser av nyhetsmedier och återkommande enkätundersökningar av allmänhetens medieanvändning och verklighetsuppfattningar. Enkätundersökningarna har en så kallad paneldesign där samma individer tillfrågas om sina uppfattningar om olika frågor i regelbundna intervall under fyra år. Innehållsanalyserna sker genom en automatiserad, datorbaserad analys av hur mycket uppmärksamhet och på vilket sätt olika frågor beskrivs i olika medier över tid. Antibiotikaresistens är en av fyra centrala samhällsfrågor som undersöks inom projektet. De fyra frågorna varierar när det gäller i vilken grad de är föremål för personlig erfarenhet och medieuppmärksamhet. Vi vet från tidigare forskning att mediernas rapportering har större betydelse för frågor där vi saknar personlig erfarenhet. Vi vet också att det är svårare att påverka uppfattningar i frågor där individen redan har etablerade föreställningar som formats av att frågan varit på dagordningen för den offentliga debatten under längre tid.

Antibiotikaresistens är en fråga som än så länge inte fått stor uppmärksamhet på dagordningen och där flesta ännu saknar personlig erfarenhet. Projektet har här en unik möjlighet att undersöka en ”ny” fråga som sannolikt kommer att få betydligt större uppmärksamhet på sikt. Genom att kombinera innehållsanalyser med återkommande enkändersökningar och följa utvecklingen under fyra år skapas en gedigen empirisk kunskap om hur allmänhetens verklighetsuppfattningar påverkas av de ökade valmöjligheterna i dagens fragmenterade medielandskap.

Kommunikation om antibiotikaresistens i Australien

JMG/CARe deltar även i ett projekt om antibiotikaresistens tillsammans med australiska forskare: "Building the Australian response to the ‘superbugs’ crisis" .

Associate professor Mark Davis från Monash University är projektledare och övriga medverkande forskare är Prof Monika Djerf-Pierre University of Gothenburg (JMG/CARe); Prof Andrea Whittaker, Monash University, Prof Mia Lindgren Monash University, och Prof Paul Flowers, Glasgow Caledonian University. Projektet finansieras av forskningsrådet Australian Research Council (2017-2021), Discovery Grant DP170100937.

Sidansvarig: Monika Djerf-Pierre|Sidan uppdaterades: 2017-03-30
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?