Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ledningsformer och myndigheters medialisering:

Översättningar och konsekvenser

Om vi vill förstå förutsättningarna för myndigheters styrning, organisering och ledning kan vi inte bortse från medier. Som en tredje statsmakt förväntas de granska makthavare och underlätta för medborgarna att kontrollera och ställa ansvariga till svars. Men mediernas betydelse kan också knytas till samhällets medialisering, det vill säga den strukturomvandling som dels innebär att medierna utvecklats till en autonom institution, dels att mediernas verksamheter integreras i andra institutioners verksamheter.

Forskningen om medialisering är omfattande och den har lämnat betydande bidrag som gör det möjligt för oss att förstå hur - i första hand politiska – organisationer anpassar sig till medier. Men det är få som har intresserat sig för myndigheter. Tidigare forskning tenderar också att ha en deterministisk syn på medialiseringens konsekvenser, dvs. den utgår ofta ifrån att det är medierna som påverkar andra utan möjlighet för de senare att värja sig. En annan brist är att man ofta utgår ifrån medialiseringen har i stort sett samma effekter på alla typer av organisationer.

Från annan forskning som har studerat hur idéer och koncept sprids mellan och i organisationer vet vi att inverkan från institutioner sällan är förutsägbara. Vi vet också att idéer och praktiker ofta översätts på olika sätt i olika typer av organisationer. Utifrån detta kan vi anta att även medier förstås och hanteras på olika sätt och att det i sin tur får olika konsekvenser för hur medierna inverkar på myndigheters verksamheter. Vi kan också anta att olika verksamheter påverkas på olika sätt och i olika utsträckning i en och samma myndighet.

I detta sammanhang är det relevant att ställa sig frågan på vilket sätt myndigheters ledningsform inverkar hur mediefrågor påverkar myndigheters verksamheter. I en kartläggning som omfattar samtliga nationella förvaltningsmyndigheter har vi kunnat visa på klara samband mellan myndigheters ledningsform och graden av medialisering. Enrådsmyndigheter och styrelsemyndigheter är betydligt mer medialiserade än nämndmyndigheter. Resultatet står sig även om man tar hänsyn till andra faktorer som kan tänkas ha stor betydelse till exempel hur mycket en myndighet uppmärksammas i medierna.

Projektet "Ledningsformer och myndigheters medialisering - översättning och konsekvenser" syftar till att beskriva och förklara vad medialiseringen innebär för myndigheter. Det vill säga hur den översätts, implementeras och utmannas när den möter myndigheters verksamheter, samt vilka konsekvenser detta får hur olika verksamheter utförs.

Projektet omfattar fallstudier av ett flertal nationella förvaltningsmyndigheter

Projektmedarbetare: Magnus Fredriksson (projektledare) och Josef Pallas (Uppsala universitet)
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projektperiod: 2015-2018

Sidansvarig: Monika Djerf-Pierre|Sidan uppdaterades: 2016-04-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?