Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kriskommunikation


Medier och journalistik spelar en avgörande roll för samhällets krishantering. Av tradition har radio, tv och dagstidningar larmat och informerat om hur människor kan skydda sig och få hjälp. Samtidigt har medierna bidragit till att definiera bilden av kriser och katastrofer, liksom av politiker och ansvariga myndigheter, och påverkar därmed hur krisåtgärder tolkats och uppfattats av allmänheten.

Strategisk krishantering bygger på medborgarnas förtroende, vilket i sin tur ligger till grund för ansvariga beslutsfattares legitimitet och handlingsutrymme. Den digitala tekniken har i grunden förändrat förutsättningarna för samhällets kriskommunikation. Digitaliseringen påverkar nyhetsmediernas arbetssätt, genom ett eskalerat nyhetstempo, interaktivitet och konvergens mellan olika format. Ett i huvudsak enkelriktat informationsflöde från myndigheter via medier till allmänhet ersätts av nätverkskommunikation där myndigheterna i sociala medier kommunicerar direkt med medborgarna, och medborgarna direkt med varandra. Det innebär nya förutsättningar för samhälls- och kriskommunikation, för vem som skaffar sig tolkningsföreträde och genom vilka kanaler.

JMG har under snart tre decennier forskat kring hur myndigheter, medier och medborgare agerat och kommunicerat i samband med samhälleliga kriser. JMG:s forskning om kriskommunikation har ett tydligt medborgar- och samhällsperspektiv och berör frågor om kriskommunikation utifrån teorier om demokrati, makt, kultur, teknologiutveckling och -anpassning, normer och institutioner. Bland studierna finns fallstudier och analyser av longitudinella förändringar, komparationer mellan redaktionella miljöer och mellan olika länder.

Forskningen präglas av nära dialog med ansvariga myndigheter och redaktionella miljöer.

Centrala teman i forskningen om kriskommunikation:

  • Nyhetsvärdering, nyhetsberättande och redaktionella praktiker vid olika typer av samhällskriser.
  • Myndigheternas strategiska kriskommunikation.
  • Allmänhetens krisreaktioner, kommunikativa praktiker, informationsvägar och medieanvändning i samband med kriser.
  • Kommunikationens och mediernas betydelse för samhällets övergång mellan vardagsliv och krissituation, och mellan olika krissituationer; här fokuseras frågor om förtroende, ansvar och återhämtning, samt hur samhället drar lärdom av kriser och krishantering.
  • Hur framväxten av digitala och sociala medier förändrar förutsättningarna för samhällets kriskommunikation och hur ny medieteknologi används av myndigheter/organisationer, medier och allmänheten i samband med kriser.

Kriskommunikation

Forskare

Forskargruppledare:
Marina Ghersetti, docent
Bengt Johansson, professor
Orla Vigsö, docent

Övriga forskare:
Monika Djerf-Pierre, professor
Magnus Fredriksson, docent
Tomas Odén, docent
Pavel Rohdin, doktorand
Gabriella Sandstig, fil.dr
Oscar Westlund, docent

Kontaktuppgifter och
personliga presentationer

Sidansvarig: Monika Djerf-Pierre|Sidan uppdaterades: 2015-07-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://jmg.gu.se/forskning/kriskommunikation/
Utskriftsdatum: 2017-11-18