Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Organisationers kommunikation


Hur kommunikationen är ordnad och kommer till uttryck är avgörande för hur organisationer – företag, myndigheter, intresseorganisationer - kan utföra sina uppdrag. Det är genom att kommunicera som organisationer ordnar sin verksamhet och formulerar sina mål. Kommunikation har dessutom blivit ett allt viktigare medel som organisationer använder för att nå sina mål och påverka omvärldens uppfattningar om verksamheten. Utvecklingen är relaterad till en tilltagande globalisering, digitalisering, marknadisering och andra samhälleliga strukturomvandlingar.

Med detta som utgångspunkt ställer vi frågor om varför organisationer kommunicerar, hur de ordnar sin kommunikation, med vilka man kommunicerar, vad man förmedlar och hur detta varierar i olika sammanhang. Andra återkommande frågor är hur andra verksamheter och medborgare påverkas av att organisationer kommunicerar som de gör. Får till exempel vissa principer för kommunikationsarbetet betydelse för hur organisationer fördelar resurser, organiserar sig, prioriterar olika verksamheter och fattar beslut?

Följande teman är centrala i den forskningen som bedrivs vid JMG

  • Institutionella villkor för organisationers kommunikation: Hur upprätthålls och förhandlas institutionella regler, normer och föreställningar i olika former av kommunikation? Hur återskapas och förändras institutioner i konkret social interaktion?
  • Varumärkesorientering: Vad står ”varumärke” för i olika kontexter och vad är det som har gjort att organisationer i stor utsträckning utgår ifrån varumärket i sin kommunikation? Hur har det förändrats över tid och hur skiljer det sig mellan olika typer av organisationer? Vad innebär det för kommunikationsarbetet och vilka konsekvenser får det för andra verksamheter?
  • Hur myndigheter möter medier: I vilken utsträckning och på vilket sätt anpassar myndigheter sina verksamheter till mediernas normer, arbetssätt och rutiner? Vad är det som motiverar en sådan aspassning, hur påverkar det kommunikationsarbetet och hur skiljer den sig mellan olika typer av myndigheter?
  • Myndigheters interaktion med medborgare/klienter: Hur omsätts policy och potentiellt motstridiga målsättningar för myndigheternas verksamhet (effektivitet, hög servicenivå, strikt och likvärdig regeltillämpning, hänsyn till enskildas behov och livssituation) i direkt kommunikation med medborgare?
  • Offentliga organisationer och dialoger med medborgare: Hur syns och görs olika idéer och föreställningar i samtal, möten, dokument och planer? Utifrån idéer om dialog och det demokratiska samtalets roll – hur genomförs möten och samtal med invånare? Vilka strategier används och vilka är de roller och positioner som framträder och förhandlas? Till exempel i medborgardialoger mellan invånare och politiker, i olika rådslag, stadsutvecklingsmöten eller andra typer av deltagandeprocesser.
  • Myndigheters opinionsbildning: I vilken utsträckning och på vilket sätt arbetar myndigheter med opinionsbildning, hur har det förändrats över tid och hur skiljer det sig mellan olika typer av myndigheter? I vilken utsträckning är opinionsbildning förenligt med myndigheters uppdrag och olika förvaltningsmodeller?
Sidansvarig: Monika Djerf-Pierre|Sidan uppdaterades: 2016-04-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?