Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskare: "Bra medierapportering om Corona"

Nyhet: 2020-03-12

Nyhetsmediernas rapportering om det nya Coronaviruset har så här långt varit mycket omfattande och i huvudsak bra. Det tycker Tomas Odén, docent i journalistik vid Göteborgs universitet, som studerat mediers rapportering vid tidigare kriser och epidemier.

− De senaste dagarna har människor fått mycket bra och såvitt jag kan bedöma korrekt information genom både public service och privata nyhetsmedier, som alla har varit väldigt aktiva. Ansvariga myndigheter har fått stor medial uppmärksamhet för sin massiva informationsverksamhet. Men de har också fått kritiska frågor, och det är så ska det vara i ett demokratiskt samhälle, säger han.

Tomas Odén betonar vikten av att nyhetsmedier inte ska agera som myndigheternas förlängda arm. Så fungerar det i totalitära stater, men här ska medborgarna kunna lita på att medierna ställer de frågor de vill och inte bara de frågor som myndigheterna vill att de ska ställa.

I Sverige har det handlat om frågor om till exempel förbud mot stora publika evenemang, och om skolor ska vara öppna eller stängda, och om varför myndigheterna i vissa fall agerat annorlunda än de gjort i till exempel Danmark och Italien. Något som gett myndigheterna många möjligheter att förklara varför krishanteringen har sett ut på ett visst sätt.

Känner igen mönstret

Någon vetenskaplig undersökning av mediernas rapportering kring coronaviruset har Tomas Odén och hans kollegor ännu inte gjort, men han känner ändå igen mönstret.

− I inledningsfasen rapporteras vanligen om myndigheternas ståndpunkter och åtgärder utan kritiska frågor. I den andra fasen, där vi befinner oss nu, släpps även kritiska röster fram, som läkare med avvikande åsikter om vad som bör göras. Det är så det brukar se ut, och så har det också varit den här gången. Även ledarkommentarer har i vissa fall varit kritiska till myndigheternas återhållsamhet att agera. De här åsikterna finns, och då är det viktigt att de framförs, men det är givetvis också viktigt att myndigheter får möjlighet att bemöta och kommentera kritiken.

När myndigheterna presenterar nya åtgärder är medierna återigen lojala och rapporterar om dem, för att efter en tid börja ställa kritiska frågor, om man exempelvis märker att de inte har effekt, eller att andra länder gör på andra sätt.

Den tredje och sista fasen är beroende på hur krisen utvecklas, men det normala är att medierapporteringen övergår i en granskning, eventuellt med ansvarsutkrävande frågor om något gått uppenbart fel. Gjorde myndigheterna på det bästa sättet, vilka misstag begicks osv. Men den fasen ligger en bit framåt i tiden, kanske får vi se den om några månader eller till och med år, enligt Tomas Odén.

Sociala mediers betydelse

Även sociala medier har betydelse för nyhetsrapporteringen. Där sprids information och kommenteras, något som nyhetsmedierna är bra på att plocka upp och göra nyheter av. Nyhetsmedierna sprider även sina egna nyheter via sociala medier, så för dem är de både en informationskälla och en plattform.

− Under den här typen av händelser genomför medier ofta olika chattar, och det har de även gjort denna gång. Flera medier har haft till exempel en myndighetsperson eller annan expert som läsarna, lyssnarna eller tittarna kan ställa frågor till.

Skillnader och likheter

Tomas Odén och hans kollegor på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG, har tidigare gjort flera studier om medierapporteringen vid krissituationer, och ser både likheter och skillnader med till exempel Svininfluensan 2009.

− Vi såg att svenska medier var väldigt nära myndigheterna då, man ställde upp på myndigheternas villkor mer än vad medierna gjorde i länder som Italien och England, som vi jämförde med. Vi upptäckte då att nyhetsmedierna där på olika sätt hade en journalistik som var betydligt mer kritisk till de egna myndigheternas agerande.

De svenska mediernas hållning uppskattades av myndigheterna, men ledde samtidigt till att en del redaktioner fick problem med den kritiska granskningen och ansvarsutkrävandet i efterhand. Det är lättare att utkräva ansvar om man inte själv är en del av den kampanj som pågått.

− Det finns ganska stora likheter mellan då och nu, men medierna idag verkar vara lite mer inriktade på att ha distans till myndigheter för att kunna ställa kritiska frågor. Samtidigt finns den en lojalitet för myndigheternas agerande och vilka budskap de vill ha ut, säger medieforskaren Tomas Odén.

Övrig information
Tomas Odén har tillsammans med kollegor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG, forskat kring hur myndigheter, medier och medborgare agerat och kommunicerat vid kriser, till exempel under Svininfluensan 2009 och Ebolautbrottet 2014. De har också genomfört ett forskningsprojekt om digitala mediers betydelse för kommunikation i samband med samhälleliga kriser och katastrofer. Mer information om projekten och publicerade studier.

AV:
073-404 2021

Artikeln publicerades först på: www.gu.se

Kontaktinformation

Kommunikatör
Cajsa Malmström
031 786 1195
cajsa.malmstrom@jmg.gu.se

Postadress
Box 710
405 30 Göteborg

Besöksadress
Seminariegatan 1B

Sidansvarig: Cajsa Malmström|Sidan uppdaterades: 2019-08-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://jmg.gu.se/aktuellt/Nyheter/Nyheter+detalj//forskare---bra-medierapportering-om-corona--.cid1678992
Utskriftsdatum: 2020-03-29