Länkstig

Nöjda doktorander har lärt sig kommunicera

I vår ges den populära kursen i forskningskommunikation för femte gången för doktorander vid Göteborgs universitet.
Läs mer om vad deltagarna i förra omgången tyckte.

Det läggs allt större vikt vid förmågan att kommunicera forskning till omvärlden – men det är inte alltid så lätt.

Därför valde Lorenzo Minola, doktorand vid Göteborgs universitet, att lära sig mer på JMG:s populära kurs om forskningskommunikation. Han fick direkt nytta av utbildningen och en populärvetenskaplig debattartikel om klimatet publicerad.

Bild
Porträtt på Lorenzo Minola
Lorenzo Minola är en av nöjda deltagare på kursen om forskningskommunikation.

Lorenzo Minola är en av 17 doktorander vid Göteborgs universitet som i våras deltog på kursen ”Communicating Science”, arrangerad av institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG).

Kursen, som gavs för fjärde gången, hölls helt på engelska för deltagarna som tillsammans kom från elva olika länder världen över: Algeriet, Egypten, Indien, Italien, Moçambique, Ryssland, Sverige, Sydafrika, Tyskland, USA och Vitryssland.

Deltagarna var doktorander i en mängd olika ämnen, såsom biologi och miljövetenskap, kemi och molekylärbiologi, filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, socialt arbete, geovetenskaper, litteratur, idéhistoria och religion, psykologi, företagsekonomi, ekonomisk geografi, tillämpad informationsteknologi samt journalistik, medier och kommunikation.

Kommunikation krävs allt oftare idag

Gemensamt för dem alla var behovet av att lära sig mer om hur de kan kommunicera sin forskning och sina forskningsresultat.

– Att kunna kommunicera är något som krävs allt oftare idag och du måste ha en strategisk plan för kommunikation, inte minst när du söker finansiering för din forskning, säger Lorenzo Minola, doktorand vid the Regional Climate Group (RCG), institutionen för geovetenskaper, som bildades redan 1995 för forskning om klimatet.

­– Inom mitt forskningsområde har den mänskliga påverkan på klimatet framhävts tydligt ända sedan 1960-talet, men ändå har så lite gjorts för att vända utvecklingen. Jag har länge funderat på om en anledning kan vara forskarsamfundets bristande förmåga att kommunicera sina resultat på rätt sätt till omvärlden.

Det var en anledning till att Lorenzo Minola beslöt sig för att gå kursen i forskningskommunikation. På kursen, som getts på kvartstid, har han fått lära sig mer om:

  • Forskarsamfundet och offentligheten.
  • Omvärldsanalys och kommunikationsplanering.
  • Att tala och skriva för offentligheten.

Både teori och praktik

– Kursen initierades av samhällsvetenskapliga fakulteten 2015 för att doktorander skulle få bättre förutsättningar att kunna delta i samhällsdebatten och föra ut sin forskning, förklarar kursansvarige Bengt Johansson, professor vid JMG.

– Vi varvar teori och praktik. Mer övergripande föreläsningar om forskarrollen och den tredje uppgiften samsas med mer praktiskt orienterade moment. Men viktigt är att vi också ger teoretiska byggstenar till de praktiska momenten, till exempel hur man presenterar och strategiskt tänker kring kommunikation.

Undervisar gör bland andra lärare vid journalistutbildningen som också har egen erfarenhet av vetenskapsjournalistik. Malin Avenius och Ulf Benkel arbetar exempelvis som frilansjournalister vid sidan av undervisningen på JMG. På kursen har de hållit flera workshopar där deltagarna fått träna på att bli intervjuade, göra egna poddar och kunna välja vinkel för att nå ut i medierna.

Fantastiskt – ett tillfredsställande uppdrag

– Jag älskar att undervisa på den här kursen, säger Ulf Benkel. Dels för att det är fantastiskt att få en inblick i all otroligt spännande forskning som pågår på en massa olika håll på hela Göteborgs universitet. Dels för att det är så himla kul att känna att man kan göra nytta. Förhoppningsvis kan vi bidra med verktyg som gör att kursdeltagarna bättre kan kommunicera ut allt det intressanta som de ägnar sig åt, så att det når fler – och det är verkligen ett tillfredsställande uppdrag.

För Lorenzo Minolas del ledde kursen till att han skrev en debattartikel om ett högaktuellt ämne, ”Varför skrämmer coronaviruset oss mer än klimatförändringar?”, som publicerades i tidningen ETC.

Positiva utvärderingar

Många av deltagarna var liksom Lorenzo Minola mycket nöjda med kursen och skrev bland annat följande i sina kursutvärderingar:

  • ”En otroligt givande kurs som fokuserar på att förbättra doktorandens/forskarens möjlighet att nå ut med forskningsresultat men även hur vi förbättrar vår presentationsteknik och hur vi tydligt kan förmedla ett budskap. Lägger även tonvikt på att lära genom att praktiskt för prova olika moment vilket gör att "teorin" lättare lärs in och tas in. "Learning by doing" men med en teoretisk anknytning först”.
  • ”Alla inblandade i kursen har varit mycket professionella och också engagerade där deras omfattande arbete med att ge oss feedback för att förbättras men även lyfta våra styrkor är oerhört uppskattande och värdefullt”.
  • ”Detta har varit en kurs som jag hade stora förväntningar inför och som levt upp till dessa – och lite till”.

Anmäl ditt förhandsintresse

För närvarande pågår planering för när och i vilken form kursen ges nästa gång. Du som är doktorand vid Göteborgs universitet kan anmäla ditt förhandsintresse via e-post till isabella.zander@jmg.gu.se

Läs mer

Länk till Lorenzo Minolas artikel ”Varför skrämmer coronaviruset oss mer än klimatförändringar?” i tidningen ETC: https://www.etc.se/debatt/varfor-skrammer-coronaviruset-oss-mer-klimatforandringar