Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Om fotografi som "bevis"

Nyhet: 2020-04-27

Under pandemin har det funnits många bilder i medierna på folk som inte respekterar rekommendationerna vad gäller avstånd. Folk som sitter när varandra i parker, folk som står i kö allt för nära den framför, och inte minst trängsel på uteserveringar.

Det verkar vara ett utbrett fenomen, och fotografierna tjänar som bevis på olika påståenden om folks beteende. ”Ni ser ju själva” är den undertext som, explicit eller implicit, följer alla bilderna. Bilderna ljuger ju inte.

Nej, om inte man medvetet har manipulerat med bilderna ”ljuger” de inte. Men säger de sanningen? Danska TV2 skickade ut två fotografer för att visa hur bilder kan manipulera vår uppfattning av omvärlden utan att ”ljuga”. Resultatet är en artikel som på mycket tydligt vis avslöjar hur vi inte kan lita på att ett fotografi visar samma sak som vi hade sett om vi själva vore där.

Exempel på bilder från TV 2, Danmark 

En bild visar hur folk står så nära i kön att de skulle kunna röra varandra, och en visar att det i själva verket är minst en och en halv meter mellan dem. Artikeln har fler exempel på liknande, där fotografen har använt teleobjektiv och därmed skapat en illusion av närhet, som inte överensstämmer med verkligheten.

Inget nytt

Så gör fotografer ofta, så det är inget nytt i detta. Man gör det därför att det ger vad redaktören önskar, nämligen ”bra bilder” där det blir mindre luft, mer interaktion, osv. Det finns med andra ord en delad uppfattning bland fotografer och redaktörer om vad som är en lyckad bild för att illustrera en artikel, och det är inte säkert att det att vara en ”trovärdig framställning” kommer som nummer ett på listan. Fotograferna och redaktörerna har en mer nyanserad syn på vad ”verkligheten” är i en bild, och är mycket medvetna om att allt en fotograf gör, är val som påverkar bildens återgivning av situationen – men det är inte det som är det centrala, det är bildens funktion som uppmärksamhetsskapande element eller sammanfattning av problem.

Som läsare måste du vara medveten

Problemen uppstår när fotografens (och redaktörens) val påverkar läsarens tolkning av verkligheten på ett sätt som förvrider en debatt, alltså när bilden blir bevis på något som bör åtgärdas. Som icke-expert är det svårt att avgöra när en bild är förvrängd, genom ett bestämt objektiv eller en tendentiös beskärning. Därför måste vi som läsare bli medvetna om att bilderna tjänar mer än ett syfte för ett nyhetsmedium: de är, utöver att visa oss världen, också ett sätt att tolka världen och därmed påverka hur vi tolkar världen. Och vi måste lära att det finns mer än två möjligheter, att bilden ”visar världen som den är” eller att ”ljuga”. Då kanske vi blir lite mindre benägna att acceptera fotografier som generella utlåtanden om hur andra beter sig.

Text: Orla Vigsø, professor vid JMG

Foto: Bilderna är från danska TV 2: webbplats: https://nyheder.tv2.dk/samfund/2020-04-26-hvor-taet-er-folk-paa-hinanden-disse-billeder-er-taget-samtidig-men-viser-to

Läs mer

Här kan du läsa fler texter av och om JMG:s forskare i kriskommunikation i coronatider.


 

 

AV:

Kontaktinformation

Kommunikatör
Cajsa Malmström
031 786 1195
cajsa.malmstrom@jmg.gu.se

Postadress
Box 710
405 30 Göteborg

Besöksadress
Seminariegatan 1B

Sidansvarig: Cajsa Malmström|Sidan uppdaterades: 2019-08-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?