Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

"Allt" kommunicerar i svenska kommuner

Nyhet: 2018-12-12

Svenska kommuner knyter stora förhoppningar till sina kommunikationsverksamheter och samstämmigheten är stor. Det visar en analys av principerna för svenska kommuners kommunikationsverksamheter från JMG.

Svenska kommuner har i stor utsträckning en kommunikativ blick på sig själva och sina verksamheter och kommunikation uppfattas ofta som något centralt och avgörande.

Påfallande ofta är kommunikation något som ska vara en utgångspunkt även för andra verksamheter. Förväntningarna är stora och bristande kommunikation beskrivs många gånger som ett direkt hot mot kommunernas verksamheter.

Skillnaderna mellan kommunerna är små även om förutsättningarna dem emellan på många sätt skiljer sig åt.

– Till viss del är det lagar och regler som styr kommunernas kommunikationsarbete, såsom offentlighetsprincipen, förvaltningslagen och kommunallagen. Men normer och föreställningar har stort inflytande. Det finns ju inget som säger att kommuner ska vara proaktiva i sitt mediearbete eller måste prioritera sitt varumärke, ändå är det något som återkommer, säger Magnus Fredriksson, docent vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), en av författarna till rapporten.

”Allt kommunicerar”

Forskarna ser flera förklaringar till utvecklingen. Bland annat framväxten av en kommunikationskultur som vilar på föreställningen om att ”allt kommunicerar”. En idé som har kommit att genomsyra alla slags organisationer, inte enbart kommuner. Branschorganisationer som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tillsammans med konsulter och medier bidrar också mycket till likformigheten bland kommunerna.

Forskarna pekar även på den omvandling som skett av kommunal verksamhet med en allmänt utbredd företagisering, där välfärdstjänster läggs ut på entreprenad och kommunen ska konkurrera med andra utförare, liksom utvecklingen där kommuner tävlar med varandra om att ”sätta sig på kartan” för att locka fler att etablera sig på orten.

Sju principer i konflikt med varandra

Forskarna har undersökt vilka principer som styr kommunikationsarbetet i kommunerna genom att analysera innehållet i policys, strategier och andra styrdokument och kommit fram till att det går att skilja ut sju principer:

  • Förmedla
  • Larma
  • Positionera
  • Betjäna
  • Interagera
  • Organisera
  • Uniformera

De sju principerna var kända sedan förut, vilket stärker slutsatsen att kommunernas kommunikationsverksamheter till stor del styrs av normer och föreställningar.

Vad som också lyfts fram i rapporten är att principerna på olika sätt står i konflikt med varandra och att det finns påtagliga målkonflikter. Det i sin tur ställer frågor om vad som händer när kommunerna tvingas välja.

– Vad händer till exempel när en kommunal verksamhet utsätts för granskning och principen om att förmedla (att underlätta för medier och journalister att utföra sitt arbete) ställs mot principen om att positionera (att skapa en positiv bild av kommunen)? Vilken princip blir det då som får vara vägledande? säger Magnus Fredriksson.

En realistisk bild

En annan fråga som rapporten väcker enligt forskarna är om kommunernas förhoppningar på kommunikationsverksamheter är realistiska.

– Kommunerna har en mycket stark tilltro till kommunikation och jag skulle vilja hävda att den i flera avseenden är för stor, konstaterar Magnus Fredriksson Det är viktigt att skaffa sig en realistisk och nyanserad bild av vad som går att åstadkomma med kommunikation. Risken är annars stor att det kan bli snedvridningar i både verksamhetsfokusering, resurstilldelning och ansvarsfördelning.

Rapporten ”Den kommunikativa blicken. En analys av principerna för svenska kommuners kommunikationsverksamheter” är skriven av Magnus Fredriksson, Mathias Färdigh och Anton Törnberg, JMG, Göteborgs universitet, 2018.

Hämta hela rapporten här.

Läs mer om forskarna och deras forskning

AV:

Kontaktinformation

Kommunikatör
Cajsa Malmström
031 786 1195
cajsa.malmstrom@jmg.gu.se

Postadress
Box 710
405 30 Göteborg

Besöksadress
Seminariegatan 1B

Sidansvarig: Cajsa Malmström|Sidan uppdaterades: 2018-04-12
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?