Forskningsprojekt om #metoo-aktivism får anslag från Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådet har gett 5,8 miljoner i anslag till ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om den svenska #metoo-rörelsen.
Malin Sveningsson på JMG ser fram emot den breda forskaransatsen mellan flera olika discipliner vid Göteborgs och Stockholms universitet samt Södertörns högskola – utan den hade flera viktiga aspekter gått förlorade.
För ett år sedan startade #metoo-uppropen som fick hundratusentals kvinnor i Sverige att sluta upp och vittna om sexuella trakasserier och övergrepp.
Nu ska #metoo-aktivismen studeras bland annat av Malin Sveningsson, docent vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG).Hon ser fram emot möjligheten att samla in och öka kunskapen om det mångfacetterade #metoo-fenomenet.
75 #metoo-upprop
Sammanlagt skedde 75 upprop inom olika branscher och sammanhang.
Uppropen som organiserades i slutna diskussionsgrupper och i privatägda sociala medier kom att publiceras och diskuteras offentligt i medierna. Fackförbund, politiska partier och myndigheter har reagerat med lagförslag och utredningar och i vissa fall har enskilda personer hängts ut och/eller stängts av från sin yrkesverksamhet.
#metoo visar hur olika intressegrupper via sociala medier kan få kontakt, kommunicera och organisera sig, oberoende av tid och rum eller traditionella sociala hierarkier.
Samtidigt visar #metoo-debatten i medierna också hur snabbt pressetiska grundregler kan undermineras av ryktesspridningen i sociala medier, vilket i sin tur kan innebära ett hot mot det öppna samhället.
– Som forskare inom medie- och kommunikationsvetenskap har jag förstås ett speciellt intresse för dessa frågor, säger Malin Sveningsson.
Kombinera flera perspektiv i samverkan
Men särskilt glad är hon över den breda samverkan i projektet och över att få arbeta tillsammans med forskare med olika expertis:
– Flera viktiga aspekter hade gått förlorade om det enbart hade varit en vetenskaplig disciplin som skulle studera den omfattande #metoo-aktivismen. Tack vare Vetenskapsrådets anslag kan vi nu kombinera en rad olika perspektiv – psykologiska, kognitiva, kommunikativa och strukturella. Vi ska bland annat analysera innehåll från upprop och medierapportering, och intervjua initiativtagare, deltagare och andra inblandade, medan de fortfarande har händelserna i färskt minne.
Fortsatt arbete mot sexism
Forskarna ska använda en kombination av flera olika forskningsmetoder för att fånga upp olika aspekter av metoo-aktivismens utveckling, strategier och konsekvenser, bland annat sådana som bygger på deltagande och inkluderande forskningspraktiker, så kallad citizen research och deltagande design.
Dokumentation och forskning ska samlas på en gemensam plattform som ska vara publik.
– Vi vill utveckla kunskapen vad gäller organisering av aktivism, intern och extern kommunikation samt utveckla verktyg för framtida aktivism baserad på demokratiska värden. Vår förhoppning är att den kunskap vi får fram ska leda till utveckling av nya verktyg som kan användas i det fortsatta arbetet mot sexism och sexuella trakasserier.
Projektet #metoo-aktivism i Sverige: Utveckling, konsekvenser och strategier leds av Karin Hansson, docent vid institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Övriga medverkande forskare är Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet, och Maria Sandgren, fil dr i psykologi vid Södertörns högskola.
Läs mer om Malin Sveningssons forskning på hennes presentationssida