Högerpopulism i nyhetsmedierna
FORSKNINGSANSLAG: Högerpopulistiska partier har blivit allt mer framträdande i Europeisk politik och samhällsdebatt och har nått stora framgångar i både nationella val och i valet till EU-parlamentet 2014. Partierna har olika bakgrund och politisk profil, men delar en rad utmärkande drag; sättet att tilltala folket och åberopa det folkliga; enkla radikala lösningar på samhällsproblem; kritik mot det politiska etablissemanget; och en nationalistisk ideologi där invandring framställs som ett allvarligt hot mot den egna nationen.
Det har hävdats att medierna har bidragit till högerpopulismens framgångar genom att ha skapat en miljö som gynnar populistisk politik, men forskningen på det här området är hittills begränsad. I projektet Högerpopulism i nyhetsmedierna: En jämförande studie av journalistiska praktiker och nyhetsdiskurser vill forskarna studera hur det faktiskt ser ut genom att jämföra journalistikens rapportering om högerpopulismen i olika typer av medier i England (UKIP); Frankrike (Front National); Grekland (Gyllene Gryning) och Sverige (Sverigedemokraterna). Projektetet har beviljats 3,9 miljoner kronor från Vetenskapsrådet och kommer att löpa 2017-2019.
Länderna i studien skiljer sig åt vad gäller politisk kultur och de populistiska partiernas profil. De skiljer sig också åt i fråga om den professionella journalistikens ställning och rollen för public service respektive kommersiella nyhetsmedier. Syftet med projektet är att identifiera generella mönster men också kontextuella variationer inom journalistiken. Hur har journalistiken hanterat högerpopulismen i nyhetsbevakningen? Vad utmärker reportagen, intervjuerna och de debatter som organiserats i medierna?
De data som kommer att används i analyserna samlas in från EU-valrörelsen 2014 och från aktuella nyhetshändelser under 2016.
Studien sätter fokus på tre utmaningar för journalistiken:
Mediepopulism: Den första gäller risken för att journalistiken följer en logik som är särskilt gynnsam för den politiska populismen, så kallad mediepopulism. Det kan handla om en journalistik som delar populismens fokus på kriser, kontroverser och tillkortakommanden hos de styrande. Det kan också handla om att medierna tenderar att premiera spektakulära uttalanden, avvikelser från det förväntade och tydliga kontroverser och att detta är precis vad populistiska partier levererar.
Legitimitet: En andra utmaning gäller hur journalistiken ska förhålla sig till högerpopulismens legitimitet. Normer om opartiskhet är vägledande för mycket journalistik och politisk nyhetsrapportering förväntas inte ta ställning för eller emot partier eller åsikter. Men hur tillämpas dessa normer gentemot åsikter som enligt vissa är extrema och rasistiska?
Invandring: Den tredje utmaning för journalistiken gäller rapporteringen kring frågor om invandring, som de högerpopulistiska partierna gjort till sina profilfrågor och som av flera skäl hamnat på den politiska dagordningen under senare år. Hur förmår journalistiken rapportera om invandring utan att huvudsakligen reproducera diskurser som i grunden sammanfaller med eller gynnar högerpopulismens retorik och politiska agenda?
Deltagare:
Mats Ekström (bilden), professor, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), projektledare och kontaktperson
Joanna Thornborrow, professor, University of Brest, Frankrike
Marianna Patrona, doktor, Hellenic Military Academy, Grekland