Nyhet: 2018-04-17
Hur fick allmänheten sin information om Stockholmsattentatet?
Det och mycket annat har JMG-forskare undersökt och sammanfattat i boken Allt tyder på ett terrordåd – Stockholmsattentatet i medier och opinion, Institutet för mediestudier (2018).
När Rakhmat Akilov mejade ner offer efter offer på Drottninggatan i Stockholm 7 april 2017 inleddes sannolikt den största svenska mediebevakningen någonsin av en pågående nyhetshändelse.
Enbart några timmar senare sände JMG-forskare ut en enkät till medborgare om hur de fått reda på vad som hänt och hur de värderade informationen.
Denna mycket snabba forskningsinsats är en av flera grunder för studierna i boken om mediebevakningen och terrordådet.
Därefter har medieforskarna vid JMG tillsammans med statsvetare under året följt upp rapporteringen och publikens reaktioner.
Ansvariga på en rad av landets stora nyhetsredaktioner har intervjuats. Politiska ledares tal direkt efter terrordåd i Europa har analyserats. Medborgares och journalisters åsikter om mediebevakningen har undersökts samt hur medborgarna fick reda på vad som hade hänt.
Boken presenterar bland annat följande resultat:
Ett dilemma som tydligt framträder i studierna är redaktionernas svåra avvägning mellan att vara snabb och att vara korrekt.
Flera stora nyhetsredaktioner har i efterhand kommenterat att deras nyhetsmedier spridit, som det skulle visa sig, felaktiga uppgifterna om skottlossning vid Fridhemsplan.
Redaktörerna för boken, JMG-professorn Bengt Johansson och föreståndaren för Institutet för mediestudier Lars Truedson har tillsammans med Tomas Odén, JMG, skrivit om sina slutsatser i en debattartikel i DN.
Studierna visar att publiken inte kan skilja på säkra och osäkra nyheter i ett akut krisläge och att medier som vill ha hög trovärdighet då inte kan vara snabbast.
I debattartikeln betonar forskarna att redaktioner måste välja eftersom ”att ha fel drabbar förtroendet även i akut läge” samt att:
”För att klara samtidens blixtsnabba nyhetsförmedling utan att tappa förtroende måste varje redaktion välja roll på mediemarknaden – de måste välja om de vill vara snabba eller alltid ha rätt”.
Boken Allt tyder på ett terrordåd (red. Bengt Johansson och Lars Truedson, Institutet för mediestudier, 2018) kan beställas och laddas ned hos Institutet för mediestudier.
Seminariet från presentationen av boken kan du se här.
Från institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) har följande personer bidragit till boken: Marina Ghersetti, Bengt Johansson, Tomas Odén, Orla Vigsø och Emil Östlund. Dessutom medverkar från Göteborgs universitet (GU) statsvetarna Jacob Sohlberg och Peter Esaiasson.
GU-forskarna är knutna till forskningsprojektet KRISAMS2 vid Göteborgs universitet.
Enkäten som sändes ut redan samma kväll skickades via Medborgarpanelen, en forskningsinfrastruktur vid LORE/SOM-institutet med 55 000 respondenter som deltar i olika vetenskapliga undersökningar. Där ställdes frågor om hur de fått reda på vad som hänt och hur de värderade informationen. Detta upprepades sedan ytterligare två gånger för att följa reaktionerna över tid.
Kriskommunikation ur ett medborgarperspektiv innebär för det första att allmänhetens kommunikationsintressen och -behov i samband med kriser sätts i centrum istället för organisationernas intressen.
Den intressanta frågan är då om journalistiken bidrog till att ge människor relevant, tillförlitlig och begriplig information om vad som skedde i Stockholm för att hantera situationen.
Kommunikatör
Cajsa Malmström
031 786 1195
cajsa.malmstrom@jmg.gu.se
Postadress
Box 710
405 30 Göteborg
Besöksadress
Seminariegatan 1B