Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ny rapport om hot mot journalister: Den främlingsfientliga diskursen har blivit tydligare

Nyhet: 2017-09-25

Förra året utsattes en av fyra journalister för hot, våld eller trakasserier. De som drabbades mest var journalister som tog upp ämnen som immigration och flyktingskap. Det visar en ny undersökning som Monica Löfgren Nilsson, docent vid JMG, har gjort på uppdrag av kulturdepartementet.

- Det går inte att säga om utsattheten för svenska journalister har ökat, för vi har inga tidigare direkt jämförbara studier, konstaterar Monica Löfgren Nilsson som skrivit rapporten Journalisternas trygghetsundersökning.

Mest drabbade yrkeskåren

Hon har visserligen tidigare undersökt svenska journalisters utsatthet, men då med annorlunda frågor. Även om hon inte kan uttala sig om huruvida journalisters utsatthet ökat, är det allvarligt nog att en av fyra uppger sig ha blivit drabbad under 2016.

Den här gången är det kulturdepartementet som gett henne i uppdrag att kartlägga situationen för journalister, samtidigt som utsattheten bland politiker och kulturarbetare också undersöks.

- Kartläggningarna visar att journalister är den mest drabbade yrkeskåren, men under valrörelser ökar politikers utsatthet till samma nivå som journalisters, berättar Monica Löfgren Nilsson.

Flest hot till de som uppmärksammar immigration och flyktingskap

De som oftast utsätts bland journalister är de som är mest synliga och profilerade, såsom ledarskribenter och krönikörer samt de som arbetar inom kvällspressen.

389 händelser rapporteras i enkätsvaren. De allra flesta, 87 procent, utgörs av hot och trakasserier oftast via e-post och på sociala medier.

- Journalisternas ämnesval spelar en stor roll, fortsätter hon. Det är framförallt artiklar och inslag om immigration och flyktingskap som triggar igång hoten. I min undersökning ser jag hur den främlingsfientliga diskursen har blivit tydligare.

Hon har inte funnit att kvinnliga journalister är mer drabbade än sina manliga kollegor. Däremot framträder en entydig bild vad gäller förövarnas kön då det är män som står för en övervägande del av hoten och trakasserierna, 83 procent. Drygt fyra av tio drabbade bedömde att förövaren tillhörde en högerextremistisk/rasistisk grupp.

Oroväckande tendens till självcensur

En viktig demokratisk aspekt av utsattheten är huruvida journalisterna faktiskt påverkas i sin yrkesutövning:

- Det är svårt att bedöma hur allvarlig problematiken är, svarar Monika Löfgren Nilsson. Men svaren från de utsatta journalisterna visar att 26 procent av dem har undvikit att bevaka ett visst ämne eller en viss fråga. 22 procent har någon gång undvikit att bevaka en viss individ eller grupp. Det är klart att denna tendens till självcensur är oroväckande.

Rapporten Journalisternas trygghetsundersökning bygger på en enkät till 4 859 journalister, slumpmässigt utvalda bland svenska journalistförbundets (SJF) medlemmar, med en svarsfrekvens på 32 procent.

Läs hela rapporten här.

AV:

Kontaktinformation

Kommunikatör
Cajsa Malmström
031 786 6310
cajsa.malmstrom@jmg.gu.se

Postadress
Box 710
405 30 Göteborg

Besöksadress
Seminariegatan 1B

Sidansvarig: Ann-Sofie Sten|Sidan uppdaterades: 2017-10-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?