Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ny rapport om ungas behov av nyheter och samhällsinformation

Nyhet: 2018-03-06

bild på Maria JervelyckeFå studier har gjorts om vilka slags nyheter unga själva upplever sig ha behov av och hur de går tillväga för att tillgodose dessa behov.

Dagspresskollegiet har därför initierat en intervjustudie där unga människor har samtalat kring sin nyhetskonsumtion.

Fil. mag. Maria Jervelycke Belfrage, universitetsadjunkt vid JMG, har intervjuat 40 gymnasieungdomar mellan 16 och 19 år om deras nyhetskonsumtion. Hon har sammanfattat resultaten i rapporten Om jobb och bostäder och hur det ligger till i andra länder – det är ju det man vill veta mer om.

I fokus står frågor om hur unga resonerar kring möjligheterna att få sina behov av nyheter och information tillgodosedda via nyhetsmedier, sociala nätverksmedier och sökmotorer, hur informationssökningsprocessen går till och hur de ur ett källkritiskt perspektiv resonerar kring det innehåll som de stöter på.

Utbildning, boende och jobb

Samtliga intervjuade anser sig behöva nyheter och information kring områden som rör vidareutbildning, boende och arbetsmarknad.

När det gäller just boende säger flera att de lyssnar och tittar extra uppmärksamt när nyheter och information om detta dyker upp. Likadant när det gäller arbetsmarknaden, och mer specifikt när det handlar om var det kan tänkas behövas arbetskraft i framtiden, men också arbetsrättsliga frågor, till exempel villkor om löner, arbetstider, facklig aktivitet.

Det absoluta flertalet av de intervjuade uppger också att de är intresserade av nyheter generellt. Flera verkar lägga vikt på att kunna orientera sig i en föränderlig verklighet.

Det finns en tydlig skepsis mot sociala medier som källa, speciellt när det gäller viktiga och allvarliga händelser.

Medvetenhet kring problematiken om vad som är fakta och vad som är åsikter är också generellt hög. De allra flesta säger sig ha fått goda kunskaper i skolan om källkritiskt tänkande och källkritisk metod. Men det finns också de som uppger att de emellanåt dels har problem med att sålla, dels att de upplever att vissa nyheter inte får så framträdande roll som andra.

Överlag uppvisar de intervjuade en hög tilltro till den egna förmågan att hitta det de anser sig behöva.

Anpassat sig till nya medieekologin

För de unga i den här studien är såväl internet som sociala medier en integrerad och internaliserad del av deras liv; de säger inte att de ”går ut” på Facebook, de delar inte upp sina liv i handlingar som antingen sker online eller offline.

Det betyder inte att de inte kan se de svårigheter som den mycket stora mängden nyheter och information som översköljer dem innebär, eller de problem som uppstår på grund av den anonymitet som internet erbjuder, eller att någons ton och tilltal kan se väldigt olika ut när man är online och offline.

I allt väsentligt är alla ”infödda” i det nya medielandskapet och de har i hög utsträckning anpassat sina beteenden till den nya medieekologin, konstaterar Maria Jervelycke Belfrage.

Rapporten finns att hämta som pdf här

Forskningsprogrammet Dagspresskollegiet vid JMG har sedan slutet av 1970-talet bedrivit forskning om den svenska befolkningens mediekonsumtion.

AV:

Kontaktinformation

Kommunikatör
Cajsa Malmström
031 786 6310
cajsa.malmstrom@jmg.gu.se

Postadress
Box 710
405 30 Göteborg

Besöksadress
Seminariegatan 1B

Sidansvarig: Cajsa Malmström|Sidan uppdaterades: 2018-04-12
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?