Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

JMG:s forskare om det nya coronaviruset (covid-19)

Kriskommunikation är ett av profilområdena inom forskningen vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation.

JMG:s forskare har under snart tre decennier forskat kring hur myndigheter, medier och medborgare agerat och kommunicerat i samband med andra samhälleliga kriser, såsom fågel- och svininfluensan samt ebola.

Nu följer de rapporteringen om det nya coronaviruset (Covid-19).

Här samlar vi artiklar om JMG:s forskning om coronaviruset för dig som vill veta mer.


JMG:s medieforskare undersöker rapporteringen om coronaviruset (2020-03-25)

Forskarna vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) har fått i uppdrag att följa nyhetsrapporteringen om det nya coronaviruset (Covid-19).

­– Det ger oss unika möjligheter att jämföra med den kunskap som vi redan har från tidigare studier, konstaterar docent Marina Ghersetti i forskargruppen om kriskommunikation ­– ett av profilområdena för institutionens forskning vid Göteborgs universitet.

JMG:s forskare inom kriskommunikation arbetar nu på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

– Vi följer och analyserar medierapporteringen och jämför den med allmänhetens uppfattning, både när det gäller det nya coronaviruset och tidigare utbrott av smittsamma sjukdomar, berättar projektansvariga Marina Ghersetti.

På JMG finns en stor och samlad kunskap om nyhetsbevakning vid andra utbrott av biologiska och medicinska hot, exempelvis difteriutbrottet i Göteborg på 1980-talet, fågel- och svininfluensan och Ebola.

– Vår tidigare forskning visar att medier ofta förstorar det som är dramatiskt och sensationellt. Det kan ge en bild av att situation är farligare än vad den faktiskt är, men vad gäller det nya coronaviruset vet vi fortfarande så lite kring själva faran så det är ännu svårt att säga i vilken utsträckning medierapporteringen varit alarmistisk, konstaterar Marina Ghersetti.

Tack vare JMG:s samarbete med SOM-institutet och dess medborgarpanel (LORE) har forskarna haft möjlighet att redan skicka ut och genomföra omfattande enkätundersökningar bland allmänheten.

Enkät till 18 000

– En första enkät till cirka 18 000 personer skickades ut i februari och vi planerar nya enkätomgångar i mars och maj, förklarar Marina Ghersetti. Samtidigt samlar vi och analyserar det som rapporteras i medierna.

Forskarna vill bland annat undersöka vad som kännetecknar mediebilden av det nya coronaviruset:

  • Hur mycket uppmärksamhet har coronaviruset fått i svenska nyhetsmedier?
  • Vem kommer till tals och på vilka villkor i nyhetsrapporteringen, och vilka aspekter på smittan handlar den huvudsakligen om?
  • Vilken bild ges av myndigheternas beredskap och vidtagna åtgärder?
  • I vilken mån är rapporteringen alarmistisk eller lugnande?
  • Vilken bild har allmänheten bildat sig av coronaviruset?
  • I vilken utsträckning har medierapporteringen om coronaviruset uppmärksammats av allmänheten?
  • Vilket förtroende har allmänheten för ansvariga myndigheters beredskap och förmåga att hantera ett utbrott av smittan i Sverige?
  • I vilka nyhetsmedier, sociala medier och webbplatser söker allmänheten information om coronaviruset?
  • Vilka likheter och skillnader finns mellan medierapporteringen av coronaviruset och rapporteringen vid tidigare utbrott av smittsamma sjukdomar?

– Vår undersökning ska vara klar i höst och vi hoppas självklart att myndigheter, politiker, journalister och andra som arbetar med kriskommunikation ska ha användning av resultaten, konstaterar Marina Ghersetti.

Läs mer

Om JMG:s forskning om kriskommunikation – https://jmg.gu.se/forskning/kriskommunikation

Tidigare studier:


Infodemi om coronavirus – en ryktesspridning som kan få förödande konsekvenser (2020-03-23)

Många varnar nu för en masspridning av rykten och felaktig information om coronaviruset. Världshälsoorganisationen WHO kallar denna ”ryktesepidemi” för infodemi.

Medieforskaren Orla Vigsø vid JMG förklarar varför det därför är så viktigt att myndigheterna kommunicerar samma sak.

Ordet infodemic användes i ett framträdande av WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus på the Munich Security Conference 15 februari 2020 och sen dess har det använts många gånger för att peka på farorna för desinformation.

Folk måste veta hur de bör agera

Desinformation har ju varit på tapeten de senaste åren i samband med valkampanjer och Cambridge Analytica med mera, men i fallet med coronavirus handlar det om annat och mer än "bara" att ljuga för folk, något som WHO ser mycket allvarligt på:

"Det handlar inte bara om att informera för att säkra att folk vet vad som händer, det handlar också om att folk ska veta hur de bör agera" som Sylvie Briand, chef för Infectious Hazards Management på WHO, förklarar för den brittiska läkartidningen The Lancet.

Desinformation i samband med en pandemi kan få förödande konsekvenser, inte enbart för individerna utan för samhället generellt, om folk gör saker som sprider smittan i stället för att begränsa den och låter bli att exempelvis uppsöka sjukvård när det behövs.

Desinformation på sociala medier

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har de senaste åren fokuserat på farorna med desinformation, men som så mycket annat har det ställts på sin spets med coronaviruset. Särskilt på sociala medier sprids desinformation, både om sjukdomen, dess utspridning och utvecklingen i världen, men även om hur medborgarna bör agera. 

Eftersom nätet är globalt sprids informationen tvärs över gränser, vilket betyder att det som i ett sammanhang kanske är korrekt information delas av folk som befinner sig på ett helt annat ställe, där samma information inte gäller därför att riskerna och möjligheterna är helt annorlunda.

Lyssna på myndigheterna

Vad kan man göra åt detta?

Rådet är att alltid lyssna till myndigheterna, det vill säga till de officiella rösterna från ansvariga och berörda organisationer – Folkhälsomyndigheten, MSB och så vidare.

Därför är det i en sådan här situation absolut nödvändigt att dessa kommunicerar samma sak.

Alla vet att experter kan ha skilda uppfattningar om delar av deras verksamhetsområden, men om man ska lyckas bekämpa den desinformation som finns i medierna och på nätet, måste myndigheterna förse medborgarna med argument mot desinformationen och för att de ska kunna agera korrekt. Om olika myndighetsröster ger motstridande informationer och råd, blir resultatet att myndighetsrösterna inte skiljer sig från alla andra röster. De förlorar helt enkelt i förtroende.

Och vem ska man då lita på av alla dessa olika röster?

Läs mer

  • om Orla Vigsø och hans forskning på JMG:s webb
  • om JMG:s forskningsområde Kriskommunikation på JMG:s webb
  • om infodemi som nyord på Institutet för språk och folkminnens webbplats 
     

 

Sidansvarig: Cajsa Malmström|Sidan uppdaterades: 2020-03-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://jmg.gu.se/aktuellt/corona/
Utskriftsdatum: 2020-03-29