Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Gabriella Sandstig: När valresultatets konsekvenser synliggörs på en millisekund

SNABBTÄNKT.

Grafiken på valnatten är ett aktuellt exempel på hur datajournalistik och dess output datavisualisering flyttat in på redaktionerna. Några av de mest aktuella ämnena är politik och brott.

Men, i motsats till vad man kan tro, är det främst rävarna i den svenska journalistkåren med minst tio års yrkeserfarenhet som ägnar sig åt att visualisera stora datamängder.

 

Det skriver Gabriella Sandstig, fil dr i media och kommunikation vid JMG, i sina reflektioner till Snabbtänkt – ett unikt forskarsamarbete som vill bidra till en professionell och saklig eftervalsdebatt.


Valvakans rysare – 143 mandat till de rödgröna och 143 till alliansen, med Sverigedemokraterna i mitten som vågskål. Nästan i realtid, kunde du i tv-soffan med hjälp av datavisualiseringar se hur svenskarna röstat. Detta omsatt till hur många mandat det innebar för de två blocken i riksdagen. På ett ögonblick förstod du konsekvenserna av dödläget, att det blir utmanande att bilda regering.

Allt fler journalister använder sig av det som kallas för datajournalistik – att med hjälp av vetenskapliga metoder söka nyheter genom att sammanställa och analysera stora mängder data. Datavisualiseringar, som ofta baseras på myndighetsdata i kombination med publikdata, är en del av datajournalistikens output. Statistiken görs begriplig för publiken nästan intuitivt. Illustrationerna av hur väljarströmmarna förflyttat sig mellan de olika partierna, hjälpte till att förstå hur de olika partierna kunde få en stor eller liten andel av rösterna. Via SVT Nyheter på webben, gick det också att aktivt följa hur svenskarna röstat i riksdagsvalet per valdistrikt i landets olika kommuner. Detta genom att klicka på en interaktiv Sverigekarta eller att i text ange vilken kommun och vilket valdistrikt du var intresserade av.

Enligt forskningen är statistik ett av de mest legitima sätten att konstruera verkligheten, och medierna en av de källor människor hämtar stoffet till sina verklighetsbeskrivningar från. Nyhetsgrafiken, datavisualiseringen och den ökade interaktiviteten där publiken söker den information den är intresserad av, är något som i takt med datajournalistikens framfart rönt allt större uppmärksamhet på redaktionerna. Två av de vanligaste datajournalistiska ämnena att visualisera, är politik och brottslighet. Internationellt har New York Times (NYT) ofta pekats ut som en av de främsta föregångarna. I samband med masskjutningarna i Dallas 2016 publicerade NYT en enkel graf som visade på sambandet mellan antalet skjutvapen per antal invånare i ett land och antalet skjutvapen i landet, där det med all tydlighet framgick att det fanns två länder i topp när det gällde båda – USA och Jemen. Detta, att använda sig av en graf, är ett av de enklaste sätten för journalistiken att snabbt och enkelt illustrera ett sammanhang som i det aktuella fallet kunde förklara masskjutningarna i USA.

I en pilotstudie vid JMG har jag tillsammans med Kristina Knaving, doktorand inom interaktionsdesign, och Sandra Foresti, lärare i datajournalistik, via Journalistundersökningen 2018 bland annat undersökt den svenska journalistkårens användning av datavisualiseringar i arbetet. Nedan presenteras några preliminära resultat. Frågan om datavisualisering fångar in allt från enklare grafer till avancerade flerdimensionella datavisualiseringar.

Drygt sjuttio procent av journalisterna har minst någon gång under det senaste året visuellt illustrerat statistik eller stora mängder data. Av dessa använder en dryg sjättedel datavisualiseringar minst någon gång i veckan, en fjärdedel någon gång i månaden och drygt hälften mer sällan. Även om det är många journalister som visualiserar data, är det en begränsad andel journalister som på veckobasis gör detsamma. Skillnaderna i om journalisterna använder visualiseringar mycket eller lite har främst samband med i vilken utsträckning de använder datajournalistiska metoder – ju oftare, desto oftare visualiserar de stora mängder data. Men även journalistens yrkeserfarenhet, ålder och huvudsakligt bevakningsområde spelar roll. Det är främst de yrkeserfarna och de som har politik och samhälle som huvudsakligt bevakningsområde, som oftare visualiserar sina data.

Den främsta anledningen till att svenska journalister använder datavisualiseringar är för att förse läsaren med ett sammanhang. Det anser drygt åtta av tio journalister. Det handlar om att med hjälp av visualiseringen tillföra något nytt som tänkbara regeringskonstellationer, eller andra perspektiv på den journalistiska berättelsen som hur det ser ut i det egna närområdet. Den näst vanligaste anledningen, som närmare två tredjedelar av journalisterna angett, är för att avslöja mönster, som hur andelen som röstat på de olika partierna har gått upp eller ner sedan senaste valet. Den tredje vanligaste anledningen, som drygt hälften av journalisterna angett, är för att beskriva en process. Utöver dessa skäl anser också cirka fyra av tio journalister att datavisualiseringar är relevanta för att förklara geografin eller för att öka trovärdigheten samt närmare en tredjedel för att öka genomslaget. 

Inte sällan lyfts den demokratiska potentialen hos datajournalistiken fram genom att siffror och data görs tillgängliga för breda grupper. Vallängderna utgör optimal statistisk data. Valvakans grafiska illustrationer av röstningen var idealisk för att allmänheten skulle förstå innebörden av valresultaten. Ett optimalt stöd i demokratins tjänst. Men det finns studier som också visar att datavisualiseringar kan skrämma upp folk, som t.ex. NYT:s datajournalistiska visualiseringar av Ebola-utbrottet 2016. Det kan ske när färger, kartor och tidslinjer används på ett ogenomtänkt sätt och kulturella olikheter i tolkning inte beaktas. I takt med att tillgången på stora datamängder ökar, ökar också behoven av att uttrycka och förmedla vad denna data betyder. Social oro står högt både på politikernas och journalisternas agenda, och datavisualiseringarna kommer att vara ett viktigt redskap för såväl myndigheter som journalister för att förklara och förmedla risker till allmänheten.

Läs mer om Gabriella Sandstig och hennes forskning här.

 

Mer information om Snabbtänkt

Snabbtänkt är ett initiativ från forskningscentret DEMICOM vid Mittuniversitetet. Läs mer och hämta hela rapporten på Snabbtänkts webbplats.

Rapporten presenterades på ett seminarium tio dagar efter valet. SVT Forum sände direkt och du kan se seminariet här, en timma in i sändningen. 

Redaktörer och ansvariga för projektet:

  • Lars Nord - professor i politisk kommunikation
  • Marie Grusell - docent i medie- och kommunikationsvetenskap
  • Niklas Bolin - docent i statsvetenskap
  • Kajsa Falasca - lektor i medie- och kommunikationsvetenskap

Publicerat om Snabbtänkt

DN Debatt. ”De partier som tänker nytt kommer att vinna valet 2022”, Lars Nord, Marie Grusell, Niklas Bolin, Kajsa Falasca, 20180920.

JMG mitt i valet. Marie Grusell: ”Snabbtänkt om valet för alla - alltifrån journalister till min vetgiriga moster”.

 

 

 

Sidansvarig: Cajsa Malmström|Sidan uppdaterades: 2018-09-24
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?