Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kent Asp tror medierna kan bli viktigast efter valet

Professor Kent Asp är först ut i serien JMG - mitt i valet.

Ända sedan 1979 har han forskat om hur journalister bevakar valrörelser.

Nu har han lämnat över stafettpinnen, men delar med sig av sina snart 40-åriga erfarenheter.

1. Du har undersökt medievalrörelser under mer än 30 år. Vad tror du om årets val?

Ska jag vara ärlig så är det lite skönt att slippa att undersöka årets val. Och glad över att kompetenta personer som professorerna Bengt Johansson och Jesper Strömbäck tillsammans med många andra på JMG fortsätter studierna.

För det blir inte lätt. Det är en knepig medievalrörelse, mer komplicerad än de tio jag tidigare undersökt.

För det första handlar det om, inte ett nytt, men ett annorlunda medielandskap där digitala plattformar och sociala medier är viktigare än tidigare.

Public service och traditionella medier kommer fortfarande att vara den dominerande kommunikationskanalen mellan politiker och väljare, men on-linemedier får ett genomslag de tidigare inte haft. Självfallet undersökte vi även på min tid digitala medier, men vi fann att de inte hade nån särskilt stor betydelse.

Det fragmenterade medielandskapet gör att själva undersökningsobjektet blir mer diffust; det blir både svårare att undersöka och dra slutsatser om ”medier”. Att fånga och mer generellt uttala sig om vilken bild medierna exempelvis ger av valrörelsen blir helt enkelt svårare.

För det andra gör det politiska landskapet det mer komplicerat. Fram till valet 2010 kunde man sammanfatta nyhetsmediernas behandling genom att jämföra bilden av de två regeringsalternativen; rödgröna och alliansen. Idag, med ett stort SD, rör det sig om tre block. Det komplicerar opartiskhetsmätningarna och gör det svårare att dra övergripande slutsatser om vem som gynnas eller missgynnas i medievalrörelsen.

2. Årets valrörelse skiljer sig alltså från tidigare val – men är något sig likt?

Ja, självklart. Det mesta är sig likt. Jag skulle sträcka mig så långt som att säga att årets medievalrörelse i hög grad liknar en valrörelse för 20-30 år sen. Varje val är visserligen unikt, men i mycket följs en ritual. Och så ska det ju vara. Det är i regelbundet återkommande val som vi väljer hur landet ska styras.

Även om varje medievalrörelse har sin särprägel finns det åtminstone tre gemensamma drag.

För det första: I alla val gynnas eller missgynnas alltid något parti eller politisk riktning. Men det finns ingen direkt systematik i partiskheten. Olika partier gynnas eller missgynnas i olika val. Och det är likheterna i urval och tolkning som utmärker bevakningen, inte olikheter. Hamnar ett parti i ett ogynnsamt opinionsklimat slår det igenom i alla nyhetsmedier.

För det andra: Mediernas bild av partierna och valrörelsen spelar en viktig roll för partiernas valresultat – för både motgångar och framgångar.

Och för det tredje: Men det är inte bara journalister som bestämmer bilden i medierna. Den bestäms också av partierna själva och deras inbördes kamp om väljarna.

Det här, är jag övertygad om, kommer även att stämma in på 2018 års medievalrörelse.

Och det gäller också det jag nu för mer än 30 år sen kallade politikens medialisering – politikernas ökande anpassning till mediernas sätt att arbeta och tänka. Det har naturligtvis inte gått så långt som hos Trump – men kan man tänka sig något mer anpassat till medielogiken än politikers 280 tecken på twitter?

3. Så din slutsats är att medierna – trots förändrat medielandskap och politiskt landskap – kommer att spela en viktig roll?

Ja, men det intressanta med valet 2018 är att nyhetsmedierna kanske kommer att spela sin viktigaste roll efter valet!

Då kommer vi – nästan hur det än går i valet – stå inför en minst sagt svår regeringsbildning. Och i politiska förhandlingar kan medierna använda det är som är journalisternas livsluft – att spela ut olika aktörer mot varandra. Men också fungera – frivilligt eller ofrivilligt – som en viktig bricka eller arena i förhandlingsspelet mellan partierna.

Sidansvarig: Cajsa Malmström|Sidan uppdaterades: 2018-06-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?