Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Nora Theorin: Angeläget att forska mer om medier och attityder till invandring

 

Porträtt på Nora Theorin

SNABBTÄNKT.

Invandring var en av de viktigaste frågorna i valrörelsen.

I sitt bidrag till Snabbtänkt reflekterar Nora Theorin, doktorand vid JMG, kring - och om - medierna påverkar svenska väljares attityder till invandring.

Snabbtänkt är ett unikt forskningsinitiativ med snabba reflektioner om valet 2018 från nästan 100 forskare.

 

”Valrörelsen är i full gång och integrationsfrågan dominerar den politiska agendan, precis som sig bör givet problembilden”
(Alice Teodorescu, Göteborgs-Posten, 2018-08-04).

”Att så många fler tycker att flyktingar och invandring är viktigast kommer att gynna Sverigedemokraterna. De drar alltid fördel av när flyktingar och migration står i fokus”
(Lena Mellin, Aftonbladet, 2018-08-20).

Ovanstående citat illustrerar att medierapporteringen om invandring och integration onekligen väckte ett stort engagemang under valrörelsen 2018. Det blev tydligt att invandring tycks ha etablerat sig som en av de viktigaste frågorna bland svenska politiker, medier och väljare. Invandringsfrågan framstod som ett minst lika självklart inslag i partiledardebatter och politiska utspel som frågor som traditionellt sett är centrala under svenska valrörelser: som exempelvis skola, jobb och sjukvård. Dessutom har invandring/integration sedan 2014 varit en av de viktigaste samhällsfrågorna för svenska väljare: Något som politiker såväl som medier givetvis beaktar.

Så vad säger då forskningen? Gynnas partier som Sverigedemokraterna av att migrationsfrågan ligger högt upp på politikernas och mediernas agenda? Hur gestaltas invandring i medierna? Och vilka eventuella effekter har olika typer av mediegestaltningar på väljarnas attityder?

Till att börja med kan det konstateras att forskning visar att en mer omfattande rapportering om invandringsrelaterade frågor tenderar att bidra till mer främlingsfientliga attityder
och ett ökat stöd för invandringskritiska partier.

Vidare visar ett flertal studier från Sverige och andra länder att negativa mediegestaltningar av invandring är betydligt mer vanligt förekommande än positiva gestaltningar. Ofta ligger fokus på problem och hot som invandring upplevs vara förknippat med. Det rör sig exempelvis om så kallade ”kulturkrockar”, terrorism, kriminalitet och ekonomiska utmaningar.

Den probleminriktade rapporteringen är inget unikt för invandringsfrågan, utan ligger tvärtom i linje med forskning som visar att ”negativa nyheter” generellt värderas högre, och därmed får större medieutrymme, än ”positiva nyheter”. Med andra ord är mediernas nyhetsvärdering med största sannolikhet centralt för att förstå mekanismerna bakom rapporteringen kring invandring. Med det sagt går det inte att utesluta att negativa stereotyper och främlingsfientlighet också kan vara bidragande faktorer som påverkar rapporteringen om invandring.

Samtidigt som forskningen visar att medierapporteringen präglas av ett problemorienterat perspektiv finns det studier som pekar på skillnader mellan olika medietyper. Exempelvis tenderar kommersiella TV-nyheter att fokusera på negativa aspekter av invandring i högre utsträckning än nyheter från public service. Vidare har forskning identifierat skillnader mellan medier beroende på ideologiska inriktningar: Liberala och vänsterorienterade medier präglas av en mer positiv rapportering om invandring än konservativa – och inte helt oväntat, främlingsfientliga – medier. Vidare visar studier från andra länder att olika invandringsgrupper tenderar att framställas på olika sätt: Exempelvis visar forskning att invandrare från länder utanför EU särskilt ofta förknippas med brott och kriminalitet och att invandring från muslimska länder ofta associeras med terrorism.

När det gäller de eventuella effekterna av mediernas rapportering om invandring visar ett flertal studier att sammankoppling mellan invandring och exempelvis kriminalitet, terrorism och hot mot den nationella kulturen kan påverka människors attityder. Med andra ord tenderar medieinnehåll som är präglat av negativa, problematiserande och hotfulla gestaltning att bidra till mer invandringskritiska attityder. Tvärtom tenderar positiva gestaltningar att bidra till mer toleranta attityder och att människor upplever invandring
som mindre problematisk. Det bör dock påpekas att det finns brist på svensk forskning som undersöker hur exponering för olika typer av medieinnehåll om invandring påverkar människors attityder. Följaktligen går det i dagsläget inte att säkert uttala sig om vilka effekter olika typer av mediegestaltningar har på svenska väljare.

Vidare har det identifierats samband mellan människors medieanvändning och deras attityder till invandring. I en rapport som jag skrev tillsammans med Jesper Strömbäck
tidigare i år identifierade vi samband mellan användning av den främlingsfientliga nätsajten Avpixlat och en tendens att utveckla mer negativa attityder, medan de som konsumerade
vänsterinriktade ETC tenderade att bli mer positivt inställda till invandring. Vi hittade dessutom vissa samband mellan användning av andra ”traditionella” medier och förändringar i attityder till invandring. Dagens Nyheter visade sig exempelvis vara förknippat med att utveckla något mer positiva attityder medan TV4 Nyheterna i några fall tvärtom
var förknippat med mer negativa attityder. Överlag ligger rapportens resultat i linje med internationell forskning som tyder på att exempelvis kommersiella medier och medier med en mer invandringskritisk inriktning tenderar att bidra till mer negativa attityder än public service och vänsterorienterade eller liberala nyhetsmedier.

Sammantaget tyder forskningen alltså på att medier kan påverka väljarnas attityder till invandring. För att säkert kunna uttala sig om vad som gäller för svenska väljare, och vad som är generellt respektive giltigt i vissa kontexter, behövs det dock mer och fördjupade studier. Då invandringsfrågan förefaller ha positionerat sig högt upp på medborgarnas, politikernas och mediernas dagordningar är fortsatt forskning om mediernas påverkan på väljarnas attityder till invandring mycket angeläget.

Läs mer om Nora Theorin och hennes forskning här.

Mer information om Snabbtänkt

Snabbtänkt är ett initiativ från forskningscentret DEMICOM vid Mittuniversitetet. Läs mer och hämta hela rapporten på Snabbtänkts webbplats.

Rapporten presenterades på ett seminarium tio dagar efter valet. SVT Forum sände direkt och du kan se seminariet på SVTPlay, en timma in i sändningen.

Redaktörer och ansvariga för projektet:

  • Lars Nord - professor i politisk kommunikation
  • Marie Grusell - docent i medie- och kommunikationsvetenskap
  • Niklas Bolin - docent i statsvetenskap
  • Kajsa Falasca - lektor i medie- och kommunikationsvetenskap

Publicerat om Snabbtänkt

DN Debatt. ”De partier som tänker nytt kommer att vinna valet 2022”, Lars Nord, Marie Grusell, Niklas Bolin, Kajsa Falasca, 20180920.

JMG mitt i valet. Marie Grusell: ”Snabbtänkt om valet för alla - alltifrån journalister till min vetgiriga moster”.
 

Sidansvarig: Cajsa Malmström|Sidan uppdaterades: 2018-10-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?