Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Snabbtänkt - mer regel än undantag att opinionsinstituten har fel åt samma håll

SNABBTÄNKT. Tio dagar efter valet publiceras Snabbtänkt – ett unikt forskarsamarbete med bidrag från nästan 100 av landets forskare, var fjärde på Göteborgs universitet.
– Något liknande har aldrig genomförts i Sverige förut, berättar Marie Grusell på JMG, en av rapportens fyra redaktörer. Vi hoppas att de här reflektionerna från forskarvärlden ska bidra till professionell och saklig eftervalsdebatt.

Porträtt på Per Oleskog Tryggvason

 

I JMG:s serie mitt i valet, väljer vi att först publicera texten Opinionsundersökningarnas träffsäkerhet i 2018 års riksdagsval av Per Oleskog Tryggvason.

Han är doktorand på institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG).

Under de kommande veckorna publicerar vi fler bidrag till Snabbtänkt från andra forskare på Göteborgs universitet.

Opinionsundersökningarnas träffsäkerhet i 2018 års riksdagsval

Mediernas användning av opinionsundersökningar är aldrig så flitig som veckorna före ett riksdagsval. Under valrörelsens tre sista veckor genomförde de åtta kommersiella opinionsinstituten 36 publika mätningar om hur svenska folket tänkte rösta den 9:e september.

Resultaten från dessa undersökningar har använts för att porträttera partier och deras ledare som vinnare och förlorare, legat till grund för spekulationer kring möjliga (eller omöjliga) regeringsbildningar och fungerat som beslutsunderlag för ett stort antal väljare huruvida de skulle rösta strategiskt eller med hjärtat.

Men hur träffsäkra var 2018 års opinionsundersökningar? Vilka partier lyckades instituten pricka och vilka missade man? Samt hur stod sig institutens träffsäkerhet ur ett närhistoriskt perspektiv? Det är frågeställningarna som kommer besvaras i den här texten.

Figur 1. Kommentar: Grafen visar den genomsnittliga avvikelsen i procentenheter per parti i opinionsinstitutens sistamätningar inför riksdagsvalen 2006, 2010, 2014 och 2018. De sträckande linjerna representerar respektive års genomsnittliga avvikelse för samtliga institut. Den genomsnittliga avvikelsen är beräknad på 8 partier 2006, 9 partier 2010, 10 partier 2014 och 9 partier (FI+övriga partier) 2018.

Som ett kollektiv lyckades opinionsinstituten 2018 något sämre än vad man gjort i de föregående tre valen. I institutens sistamätningar så var den genomsnittliga avvikelsen per parti för samtliga institut 1,6 procentenheter. Avvikelsen kan jämföras med 1,1 pe i valet 2006; 0,8 pe i valet 2010 och 1,1 pe i valet 2014.

En stor del av anledningen till den något högre genomsnittliga avvikelsen står dock att finna i två historiskt stora missar hos opinionsinstituten Sentio och YouGov. Snittavvikelser på 2,7 och 2,8 procentenheter per parti är siffror som vi inte varit i närheten av på årtionden.

Bortser vi från de två avvikande instituten så var den genomsnittliga avvikelsen 1,3 procentenheter per parti, vilket är betydligt mer i linje med tidigare års träffsäkerhet. Det institut som kom närmast valresultatet med sin sistamätning var Demoskop med en medelavvikelse på 1,0 procentenhet per parti, tätt följt av Inizio (1.1 pe) och Skop (1.2 pe).

En diskussion som präglat debatten de fyra senaste åren har varit opinionsinstitutens oförmåga att pricka Sverigedemokraternas röststöd efter att samtliga institut underskattat partiet med mellan 0,2 och 4,9 procentenheter inför valet 2014. Inför årets val var det en rekordstor spridning i institutens SD-skattningar.

Det skilde 8 procentenheter mellan instituten som hade lägst skattningar (Inizio och Ipsos med 16,8 procent) och institutet med högst skattning (YouGov 24,8 procent). Sverigedemokraternas röststöd landade på 17,5 procent och blev därmed ett av de partier som de etablerade instituten prickade in bäst. Sentio och YouGov hade däremot rekordstora överskattningar på 6,5 respektive 7,3 procentenheter.

 

Figur 2 visar också att det (likt tidigare år) fanns en systematik i att instituten missade partiernas väljarstöd åt samma håll.

Det parti som underskattades mest var Socialdemokraterna. De fick lägre resultat i samtliga instituts sistamätningar jämfört med valresultatet. Det institut som kom närmast Socialdemokraternas valresultat var Demoskop, med en underskattning på -1.8 procentenheter och Sentio längst ifrån med -6.2.

Ytterligare ett parti som underskattades av samtliga institut, om än något mindre, var Moderaterna. Samtliga åtta instituts sistamätningar gav Moderaterna ett lägre resultat jämfört med deras valresultat.

Lika systematiskt som instituten underskattade Socialdemokraterna och Moderaterna så överskattades Vänsterpartiets väljarstöd. De flesta mätningarna pekade på att Vänsterpartiet skulle få höga nio, eller över tio procent. Valresultatet slutade däremot på 8,0 och därmed överskattades de med mellan 1.4 (YouGov) och 2.7 procentenheter (Sentio).

Faktum är att instituten hade fel åt samma håll för ytterligare tre partier, även om över- och underskattningarna här var relativt marginella. Liberalerna överskattades av sju och Miljöpartiet av sex institut, samtidigt gav sex institut Kristdemokraterna ett lägre stöd jämfört med deras valresultat.

Huruvida de systematiska underskattningarna av Socialdemokraterna och Moderaterna, och överskattningarna av Vänsterpartiet var ett resultat av sen väljarrörlighet och/eller felaktiga kalibreringar från opinionsinstitutens sida kommer säkert debatteras flitigt den närmaste tiden och förhoppningsvis besvaras i senare studier. Men faktum är att samma mönster har återkommit i tidigare års sistamätningar.

Det är mer regel än undantag att instituten har fel åt samma håll. Inför valet 2014 så överskattades Vänsterpartiet i sju av åtta mätningar, samtidigt som Moderaterna underskattades i lika många. Ser vi på samtliga sistamätningar under perioden 2002 till 2018 så har Socialdemokraterna aldrig överskattats med mer än 1,1 procentenhet och fått lägre skattningar än valresultatet 29 av 34 mätningar.

Fokuserar vi istället på de traditionella blocken, Alliansen och de tre rödgröna partierna så var avvikelserna från valresultatet relativt små, med undantag för Sentio och YouGov. Alliansen underskattades i sju av åtta sistamätningar medans över och underskattningarna av de rödgröna var mer jämt fördelade mellan instituten.

Om vi ser till vilka institut som hade lägst blockavvikelse så visar det en till viss del omkullkastad rangordning jämfört med den genomsnittliga avvikelsen per parti. Sifo prickade blockfördelningen bäst med en genomsnittlig avvikelse på endast 0,55 procentenheter, tätt följd av Ipsos (0,65 pe) och Inizio (0,90 pe).

Figur 3.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de etablerade instituten som (framförallt) använt sig av sannolikhetsurval, tillsammans med uppstickaren Inizio som använder sig av en icke-sannolikhetsbaserad panel, lyckats ungefär så väl som de brukar göra med att spegla partiernas röststöd med drygt en procentenhets miss per parti. Både block och partiavvikelsen är (om vi räknar bort de två avvikande instituten) i linje med hur träffsäkra mätningarna varit de senaste årtiondena och mycket imponerande ur ett internationellt perspektiv.

Debatten om oförmågan att skatta Sverigedemokraterna är antagligen bordlagd för den här gången, men faktumet att man återigen systematiskt underskattat de två största partierna lägger kanske en viss sordin på stämningen hos opinionsinstituten.

Läs mer om Per OleskogTryggvason och hans forskning här.

Mer information om Snabbtänkt

Snabbtänkt är ett initiativ från forskningscentret DEMICOM vid Mittuniversitetet. Läs mer om Snabbtänkt och hämta hela rapporten på Snabbtänkts webbplats

Redaktörer och ansvariga för projektet:

  • Lars Nord - professor i politisk kommunikation
  • Marie Grusell - docent i medie- och kommunikationsvetenskap
  • Niklas Bolin - docent i statsvetenskap
  • Kajsa Falasca - lektor i medie- och kommunikationsvetenskap

Publicerat om Snabbtänkt

DN Debatt. ”De partier som tänker nytt kommer att vinna valet 2022”, Lars Nord, Marie Grusell, Niklas Bolin, Kajsa Falasca, 20180920. 

JMG mitt i valet. Marie Grusell: ”Snabbtänkt om valet för alla - alltifrån journalister till min vetgiriga moster” 

 

Sidansvarig: Cajsa Malmström|Sidan uppdaterades: 2018-09-24
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?