Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kvinnorna i journalistkulturen


Syftet med projektet Kvinnorna i journalistkulturen är att studera kvinnornas villkor och betydelse i televisionens nyhetsjournalistik i ett historiskt perspektiv. Undersökningen tar sin början 1958, då det första nyhetsprogrammet startade i den svenska televisionen, och går fram till det sena 1990-talets konkurrensutsatta TV-miljö. Projektet avser att systematiskt studera förhållandet mellan de upplevda produktionsvillkoren i journalistiken och den faktiska journalistiska produkten.

Nyheter är en produkt som yrkesverksamma journalister, med begränsade resurser och under tidspress, skall producera för att i konkurrens (från andra medier, program eller andra alternativa aktiviteter) kunna “säljas“ till en publik. Produktens utformning påverkas av de samhälleliga, organisatoriska och redaktionella villkor som nyhetsarbetet sker under. Ett grundläggande antagande i projektet Kvinnorna i journalistkulturen är att dessa villkor har förändrats över tid och att de har sett olika ut för kvinnliga respektive manliga journalister. Hur kvinnor och män har upplevt de redaktionella villkoren och hur detta har påverkat journalistiken utgör projektets centrala problemställning.

I centrum för projektet står journalistikens självförståelse, dvs hur enskilda journalister skapar och uppfattar sin professionella identitet samt hur detta kommer till uttryck i det konkreta journalistiska arbetet. Den journalistiska produkten utgör en del av vår gemensamma kultur och i egenskap av kulturell produkt påverkar och påverkas den av det samhälle som det journalistiska arbetet sker i. Detta innebär även att det som utgör “kvinnlig journalistik“ också måste betraktas som socialt och kulturellt betingat och därmed historiskt föränderligt. Vi utgår därför inte från några i förväg givna (och tidlösa) kriterier för vad "kvinnlig" journalistik är utan väljer istället att betrakta vad som konstituerar det kvinnliga i journalistiken som en empirisk fråga. Detta innebär vidare att vi för att hitta det specifikt kvinnlig i journalistiken också måste identifiera det specifikt manliga. Även om fokus i undersökningen är på kvinnorna är det omöjligt att uttala sig om kvinnors villkor och journalistiska praktiker utan att samtidigt jämföra med männens. En redaktionskultur kan t ex vara begränsande för både kvinnor och män.

Utgångspunkten för projektet är att redaktionskulturen vid televisionens nyhetsredaktioner har under olika tidsperioder har erbjudit olika möjligheter och begränsningar för de journalister som arbetar där, och att dessa villkor också påverkat den konkreta journalistiken. Vi utgår vidare från att redaktionskulturens möjligheter och begränsningar har sett olika ut för män respektive kvinnor. Dessa olikheter ytterst handlar om makt, och därmed också om jämlikhet.

Projektet har följande tre huvudfrågeställningar:

Vilka arbetsvillkor och vilken position har kvinnor respektive män haft på televisionens nyhetsredaktioner under olika tidsperioder och vilka möjligheter och begränsningar har detta inneburit för journalisterna?
Har nyhetsvärderingen och de journalistiska uttrycksformerna skilts sig åt mellan manliga och kvinnliga journalister under olika tidsperioder och i så fall i vilka avseenden?
På vilket sätt har de redaktionella villkoren för kvinnorna påverkat journalistiken och har denna påverkan sett olika ut under olika tidsperioder?

 

Sidansvarig: Mats Ekström|Sidan uppdaterades: 2011-07-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?