Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ledarskap i framgångsrika tidningsföretag

Ledarskap i framgångsrika tidningsföretag är ett forskningsprojekt om hur tidningsledarskap som praktik fungerat i olika skeden av en historisk förändringsprocess.

Bakgrund till projektet

I början av 1900-talet utgjordes redaktionen för en typisk landsortstidning ofta av en ensam redaktör med ett litet antal medarbetare. Redaktionen producerade en papperstidning bestående av ett fåtal sidor och tryckeriet var själva hjärtat i verksamheten.

Idag, drygt hundra år senare, finns tidningarna i koncerner med hundratals anställda. Där produceras nyheter dygnet runt för såväl papperstidningen som nätet och i vissa fall även för radio och TV. Produktionen är digitaliserad och tryckeriet finns sällan i tidningshuset.

De starka kopplingar till politiska och andra idéburna rörelser som präglade det sena 1800- och tidiga 1900-talets dagspress har kraftigt försvagats eller försvunnit helt och de affärsmässiga aspekterna av tidningsproduktion har ställts i förgrunden.

Frågan är hur tidningsledarskapet som praktik fungerat och hur tidningsledarnas tänkesätt skiftat i olika skeden av denna historiska förändringsprocess. Detta är den centrala forskningsfrågan för projektet Ledarskap i framgångsrika tidningsföretag.

Projektet studerar tidningsledarskapets förändring i svensk landsortspress från mitten av 1800-talet fram tills idag. I projektet beskrivs och jämförs tidningsledarna och tidningsledarskapet i fem svenska landsortstidningar:

  • Barometern (Kalmar),
  • Borås Tidning (Borås),
  • Jönköpings-Posten (Jönköping),
  • Nya Wermlands-Tidningen (Karlstad) och
  • Sundsvalls Tidning (Sundsvall).

 

Att tidningsledarskapet ändrats är knappast förvånande, givet de stora samhällsförändringar som inträffat under de 180 år som studeras.

Samtidigt är det tydligt att den historiska omdaningen knappast låter sig beskrivas som en linjär process. Snarare präglas den av det som inom historisk institutionell teori brukar kallas för formativa moment/ faser och stigberoende (”path dependency”).

Vid vissa avgörande skeenden i historien gör organisationerna vägval som sedan kommer att prägla organisationens utveckling under lång tid framöver. När man väl valt ett visst förhållningssätt skapas institutionella mekanismer som gör att detta är svårt att förändra och därför tenderar att reproduceras in i framtiden.

Fyra betydelsefulla faser

Projektet identifierar fyra sådana formativa faser i de fem tidningarnas historia som varit särskilt betydelsefulla:

  1. Etableringsfasen, starten och etableringen av tidningen på den lokala marknaden vid mitten av 1800-talet,
  2. Institutionaliseringsfasen, då tidningsdynastierna etableras (1910- 1930) och tidningarnas dominans på den lokala marknaden på 1930- talet växer fram2,
  3. Avpartipolitiseringsfasen, avvecklingen av tidningens partipolitiska karaktär och framväxten av en professionell journalistik under 1960-talet och början av 1970-talet3,
  4. Diversifieringsfasen på 2000-talet då tidningsföretagets förhållningssätt till ny kommunikationsteknik, i synnerhet internet, etableras och branschen splittras upp.

 

Projektet avslutades 2009.

Projektmedarbetare

Projektet genomförs av Tomas Andersson-Odén (JMG), Monika Djerf-Pierre (JMG), Lennart Weibull (JMG) och Jonas Ohlsson (JMG)

Finansiärer

Projketet finansieras av fyra svenska tidningsstiftelser (Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för mediaforskning, CarlOlof och Jenz Hamrins stiftelse, Stiftelsen Barometern and Tore G. Wärenstams stiftelse).

Publicerat

Länk till bok från projektet Ledarskap i framgångsrika tidningsföretag.

 

Sidansvarig: Mats Ekström|Sidan uppdaterades: 2018-12-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?