Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Myndigheters opinionsbildande verksamhet


Från myndighetsinformation till myndighetspropaganda? En studie av svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet.

Offentlig förvaltning och myndigheter har alltid bedrivit opinionsbildning i någon form, men under de senaste decennierna finns det tecken på att den har ökat i omfattning och ändrat karaktär. Framväxten av ett informationssamhälle innebär att information har blivit ett viktigt instrument för myndigheter att bilda opinion och påverka politikens inriktning. I Sverige har detta fenomen kritiserats och anklagelser har riktats mot vissa myndigheter för att främja politiskt kontroversiella idéer, till exempel Riksskatteverket och JÄMO. Inom forskningen har tesen förts fram att vi ser framväxten av ideologiska statsapparater som har till främsta uppgift att bilda opinion istället för att arbeta för att förverkliga folkets vilja. Myndigheters opinionsbildande verksamhet har enligt denna tes både ökat i omfattning och blivit mer politiserad. Det empiriska stödet för tesen om den ändrade karaktären på myndigheters opinionsbildning är bristfällig internationellt och nationellt.

Syftet med projektet är att göra en jämförande studie av olika svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet över tid. De frågor vi vill besvara är: 1. I hur hög grad har svenska myndigheter övergått ifrån uppgifter som handlar om att tillämpa lag och se till att den följs till uppgifter av mer opinionsbildande slag? 2. Vilka likheter och skillnader uppvisar olika typer av myndigheter vid olika tidpunkter vad gäller vilken typ av opinionsbildande verksamhet de bedriver? För att besvara frågeställningarna utvecklar projektet utifrån teorier om styrning en analysmodell för vilken typ av opinionsbildning som är förenlig med en klassisk byråkratisk organiserad förvaltning samt en modern målstyrd förvaltning. Vi argumenterar för att skillnader i dessa förvaltningsmodellers normativa antaganden ger olika svar på vilken typ av opinionsbildning myndigheter bör bedriva i en demokrati. I en byråkratiskt organiserad förvaltning är endast opinionsbildning förknippad med lagtillämpning legitim, vad vi kallar myndighetsinformation. En målstyrd förvaltningsmodell är däremot väl förenlig med opinionsbildning som ligger utanför myndigheters lagtillämpande uppgifter, i vår terminologi myndighetspropaganda. Det förutsätter dock att myndighetspropagandan sker utifrån ett tydligt politiskt uppdrag. Självständig myndighetspropaganda är problematisk även i denna modell, eftersom den strider mot idén om förvaltningen som förverkligare av folkviljan. Projektet vill genom att besvara frågeställningarna dels kasta ljus på vilka förändringar i myndigheters opinionsbildande verksamhet som omfattar samtliga myndigheter och därmed kan förklaras med en allmän förändring av det offentliga rummet, dels vilka skillnader som finns mellan olika typer av myndigheter och därmed kan förklaras med förvaltningsorganisatoriska faktorer. Genom att på detta sätt förena teorier om det förändrade offentliga rummet i medie- och kommunikationsforskningen med teorier om styrning och organisationsfaktorers betydelse inom statsvetenskapen kan projektet bidra till att fylla en kunskapslucka inom både disciplinerna. Forskning om offentlig förvaltning har sällan intresserat sig för opinionsbildning som en central aspekt i styrningen av myndigheternas verksamhet. Inom medie- och kommunikationsvetenskapen har istället det organisatoriska perspektivet i princip helt försummats när studier genomförts på området.

Projektmedarbetare: Bengt Johansson och Hanna Kjellgren (Högskolan i Väst)

Finansiär: Vetenskapsrådet

Projektperiod: 2008–2010

 

Sidansvarig: Mats Ekström|Sidan uppdaterades: 2010-02-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?