Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskningsfrågor


Basen i Dagspressollegiets verksamhet är att följa vad som händer med människors mediekonsumtion över tid. Sedan starten har årliga undersökningar gjorts på detta tema, och det är något som har ett stort beskrivningsvärde för såväl forskningen som för branschen som helhet.

Forskningen baserar sig på surveydata och bedrivs i nära samarbete med SOM-institutet.

Dagspresskollegiet sysslar primärt med forskning om mediernas publik, den faktiska och den potentiella. I relation till de longitudinella publikstudierna analyserar vi också frågor om vilka faktorer som spelar roll för människors mediekonsumtion. Forskningen måste sättas i ett sammanhang för att kunna förstås och för att kunna göra detta behövs studier kring mediekontexten, organisationen och medieprodukterna i sig.

Det teoretiska ramarna för att studera dessa frågor finns i uses- and gratification- traditionen. Detta innebär att dagstidningsläsandet analyseras mot bakgrund av människors vanor och livssituation, tillgång till medier, de enskilda mediernas egenskaper och möjligheter samt den rådande samhällssituationen, både på lokal och nationell nivå. Detta kan illustreras i en modell.

Principmodell för hur en människas tidningsläsning kan förklaras

Den första och den viktigaste faktorn är människors sociala situation, både ifråga om livssituation och social position. Det handlar om vem jag är, hur mitt vardagsliv är organiserat, vilket yrke och vilka fritidsintressen jag har. Ur skilda livssituationer växer olika behov av information och förströelse, som på olika sätt kan motsvaras av det som medierna erbjuder. Genom att det dagliga livet för de flesta är tämligen inrutat är medievanorna "utprövade" under lång tid: vanor i hemmet, fritidsintressen och situationen på arbetsplatsen sätter ramar för mediekonsumtionen och tiden som kan ägnas åt medier är begränsad.

Mot publikens tröghet kan vi ställa förändringarna i mediesituationen. Mediesystemet expanderar genom ett ökat antal kanaler, men enskilda medier utvecklas både genom form och innehåll, bl.a. mot bakgrund av teknikutvecklingen. Innebörden är att publiken inom den begränsade tidsramen får ökade valmöjligheter.

Samspelet mellan livssituation och mediesituation har också sina ramar. Vad som händer i samhället spelar en stor roll för både människors vanor och mediernas utbud. Stora händelser i samhället eller omvärlden kan få oss att pröva ett nytt medium. Men det behöver inte vara händelser; också politiska och ekonomiska konjunkturer spelar en mycket viktig roll.

För att kunna arbeta med publikforskning på ett effektivt sätt, krävs således att vi följer mediernas utveckling rent strukturellt. Det krävs också att vi håller oss tillräckligt uppdaterade ifråga om den internationella utvecklingen och om vad som händer inom det medietekniska fältet. Dagspresskollegiet har även sedan många år tillbaka, tillsammans med andra kollegor, följt journalistkårens utveckling.

 

Forskningsområden

Dagspresskollegiet bedriver forskning inom en rad olika områden. Publikforskningen är basen i Dagspresskollegiets forskningstradition, men denna har kompletteras med forskning också kring mediekontexten, medieorganisationerna samt mediernas innehåll och form i sig. Inom de fyra olika forskningsområden bedriver Dagspresskollegiet forskning på olika nivåer och de flesta forskningsprojekten binder också samman de olika områdena. Det går t.ex. inte att förstå mediekonsumtionen utan att ha en bild av den kontext de konsumeras i.

Publikforskningen fokuserar såväl på mediekonsumenternas beteende som dess attityder och värderingar. Forskningen kring medieprodukten handlar framförallt om tidningars innehåll, form och layout, med fokus på det redaktionella materialet. Medieorganisationen studeras med utgångspunkt i ägande och ledarskapet samt bland journalister och mediekontexten analyseras på olika nivåer; allt ifrån Mediesverige i världen till den lokala eller regionala kontexten.
 

Sidansvarig: Mats Ekström|Sidan uppdaterades: 2010-05-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?