Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Otrygghetens landskap

En kartläggning av otryggheten i stadsrummet och en analys av bakomliggande orsaker, med fokus på mediernas roll


Författare: Gabriella Sandstig
Publiceringsår: 2010
ISBN: 978-91-88212-78-8
ISSN: 1101-4652

Bokserie nr 58

Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen


Ladda ner

InnehållsförteckningAbstract


Kort beskrivning

Otrygghetens landskap är en unik studie i sitt slag genom det helhetsgrepp den tar om de hot och risker människor ser som de allvarligaste mot sin egen trygghet. Hoten handlar inte bara om sådant som brottslighet, kriminalitet och våld utan i stor utsträckning också om sociala problem, en oro för samhällsutvecklingen, den egna hälsan, den globala miljön såväl som internationella konflikter. Fokus är förlagt till stadsrummet och mediernas potentiella roll i människors upplevda otrygghet.

Den upplevda otryggheten i stadsrummet har undersökts med utgångspunkt i teorin om rädslans rum. Människor upplever främst otrygghet när de vistas ensamma i stadsrummet medan den är klart lägre när man är tillsammans med vänner och bekanta. Anmärkningsvärt är att andelen som upplever otrygghet är nästan lika låg bara det är mycket folk i närheten, vilket talar för att det finns en tilltro till stadslivets positiva aspekter.

Otrygghetens landskap är den första svenska studie som förklarar den upplevda otryggheten. Att själv ha utsatts för hot och risker är den erfarenhet som främst förklarar otryggheten. Men studien visar att detta inte enbart gäller för dem som själva utsatts, utan också dem som har sett andra utsättas. I motsats till vad tidigare studier visat är det inte främst de äldre som upplevt otrygghet utan de unga.

Medieerfarenheter av hot och risker har en liten självständig effekt på känslan av otrygghet. Däremot har föreställningar om mediernas innehåll och påverkan stora självständiga effekter. De som anser att mediernas brottsrapportering till sin omfattning är underdriven, är mer begränsade i sin rörelsefrihet och upplever i högre utsträckning otrygghet i stadsrummet än de som anser att brottsrapporteringen är rättvisande eller överdriven. På ett liknande sätt är det de som tror att medierna påverkar upplevelser av hot och risker, som också främst har upplevt rädsla och otrygghet i stadsrummet.

Sidansvarig: Cajsa Malmström|Sidan uppdaterades: 2011-09-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?